Aaron Bastani – en fullfjädrad skojare i klimatbranschen

Klimat och energikrisen drar till sig profitjagande innovatörer som påstår att just den teknik de utvecklar ska lösa klimatkrisen. Till dessa sällar sig nu också vänsterdebattörer som påstår att det inte behövs några uppoffringar för att lämna fossilsamhället, tvärtom kommer vi att kunna varandra in i ett paradis när vi avvecklat de fossila energikällorna. Den brittiska Labourpolitikern Aaron Bastani, reser nu världen runt och marknadsför sin bok Fully automated luxury communism. Ett skröna som inte har mycket med verkligheten att göra.

Tidningen ETCs ägare Johann Ehrenberg har länge spridit en bild av att omställningen till ett klimatneutralt samhälle är enkelt och det inte krävs några uppoffringar att avveckla 85 procent av den energi som används i världen, det vill säga ersätta de fossila bränslena kol, olja och fossilgas med förnyelsebara energikällor, främst sol- och vindenergi.

Men Ehrenberg är inte den enda vänsterpolitiker som påstår att det är enkelt att genomföra energiomställningen. De värsta av dem alla, är en brittisk vänsterpolitiker, Aaron Bastani, som fått den idiotiska idén att publicera sin okunskap om energi och ekonomi i en bok med den dubiösa titeln Fully automated luxury communism.

Bastani anser att obemannade fabriker, robotiseringen och AI kommer att medverka till att behovet av arbetskraft inom nästan alla områden kommer att minskas kraftigt och att de förnödenheter som människan behöver kommer att kunna produceras billigt. Och samtidigt som vi går in i denna paradisiska värld, så löser sig klimatkrisen, tack var den fantastiska tekniska utvecklingen dessutom medför att behovet av energi kommer att minska.

Och eftersom den solenergi som träffar jordytan under 90 minuter motsvarar världens totala energibehov under ett år, påpekar Bastani, så kommer brist på energin inte att utgöra något problem. Kostnaderna för att utveckla solenergin bekymrar inte Aaron Bastani ett dugg, eftersom det nu pågår en revolution i solcellssektorn, med ständigt sjunkande priser, som gör att solenergin kommer att konkurrera ut de fossila bränslena.

En ny teknik blir väldigt mycket billigare under den första tiden av teknikutvecklingen, men sedan kan inte kostnaderna fall i samma takt. Solcellsbranschen bedömer själva att solcellerna ska kunna ersätta ungefär en tiondel av de fossila bränslen vi använder i världen idag om 22 år, från 2018 till 2040. Bastani verkar dessutom helt bortse från att sol och vindenergi är intermittenta energikällor, de levererar inte energi kontinuerligt. Det betyder att vi måste skapa lagring av energin vilket är dyrt speciellt när det gäller stora mängder.

Framför allt levererar inte solen och vinden just när vi människor behöver energin. Under vintern gör vi till exempel av med mer energi och då så är inflödet av solenergi för oss som inte lever nära ekvatorn på norra halvklotet som minst.

Lagerenergi som kol, olja och fossilgas kan enkelt transporteras i befintliga transportsystem och via pipelines till de platser där de behövs. De fossila bränslena kan även enkelt lagras för att användas när behov uppstår. Det finns dessutom idag en uppbyggd infrastruktur för att både lagra och transporteras dessa bränslen. Sol och vindenergi kan endast levereras via elnätet som måste mångdubblas mot dagens elnät när dessa energikällor ska ersätta de fossila bränslena.

Bastani underskattar svårigheterna och kostnaderna att snabbt kunna bygga upp ett helt nytt energisystem. Han bortser även från att elnätet och batterilagring innebär en enormt ökad efterfrågan på metaller som det redan idag är brist på. Bastani avfärdar detta med att det går att hämta metaller från asteroider i rymden. Det är väl som när en trollkarl drar upp en kanin ur hatten. Bastanis lösningar är trolleritrick och har ingenting att göra med seriösa försök att komma till rätta med klimatkrisen.

Bastani anser att genombrotten inom informationstekniken kommer att skapa en bättre värld utan nöd. Han tycks också tro att digitaliseringen är energibesparande, i själva verket är det tvärtom. De ökade påfrestningarna på det svenska kraftnätet i storstadsområden beror i hög utsträckning på datatrafik och datalagring. Det går i stort sett åt lika mycket energi för att skicka epost (email) som att skicka ett brev. Och förmodligen skickar vi idag fler e-postmeddelanden än de antal brev vi sände iväg förr i tiden.

Enligt Bastani innebär den fantastiska produktivitetsutvecklingen som den moderna data och informationsteknik har skapat “att takten i den historiska förändringen accelererar.”

I verkligheten har produktivitetstillväxten i världen avstannat, inte ökat. I Bastanis hemland Storbritannien har den i stort sett var lika med noll under 2010-talet. Den stora robotiseringen inom industrin kom redan under 1900-talet. Sedan dess har produktivitetsutvecklingen avtagit även inom industrin.

Av diagrammet framgår att produktivitetsökningen i Storbritannien från 2008 till 2016 var lika med noll = 0,0 procent. Från 1998 till 2008 var den 25 procent, medan den från 2008 till 2018 har varit drygt 1 procent, alltså drygt 1 promille per år.

Joanna Boehnert, lektor i design vid Loughborough University och Simon Mair Forskare i ekologisk ekonomi, University of Surreyi konstaterar i en artikel* att Full Automatic Luxury Communism (=FALC):

“Distraherar från det hårda men nödvändiga arbetet med att ändra energisystemet nu. Med tanke på de risker som klimatfördelningen överstiger 1,5 ℃ global värme- kanske bara ligger ett decennium eller två bort – har vi inte råd att stödja framtidsvisioner som inte prioriterar omedelbara och storskaliga nedskärningar av utsläpp av växthusgaser.

Till att börja med kräver alla teknikfokuserade framtidsvisioner mycket orealistiska ökningar av energiproduktion. Detta är ett problem eftersom vi har använt de flesta av de lättillgängliga källorna kommer kvaliteten på våra energiresurser att minska.

Jämfört med för några decennier sedan måste vi lägga in mycket mer energi för varje energienhet vi producerar. Medan energikostnaderna för förnybara energikällor sjunker medför stora ökningar av förbrukningen enbart till övergången till förnybara energikällor blir svårare.”

Joanna Boehnert och Simon Mair konstaterar dessutom att FALC:s vision har accepterats okritiskt i framstående medier som The New York Times och The Guardian, trots att den grundligt avslöjats av miljöforskare..

Aaron Bastanis bok har även fått en mycket välvillig för att inte säga entusiastisk recension på Aftonbladet kultursida, se artikeln Aron Etzler sväljer Bastanis framtidsfantasier.

Foste Hjälte

*Techno-fix futures will only accelerate climatechaos – don’t believe the hype. Som publicerats i The conversion.

Artikeln finns även publicerad här på eFOLKET under kategorin: KOSMOPOLITISKT.

Liknande artiklar: