Typisk avbildning av hjältekonungen Gustav II Adolf.

Konungen är död. Leve konungen!

Nästan alla dagar under året har blivit “temadagar”. En del är seriösa och värda att ta på allvar. Till exempel Internationella kvinnodagen 8:e mars, Folknykterhetens dag, Internationella dagen mot barnarbete, Fängslade författares dag, Mänskliga rättigheters dag, med flera.

Det är dagar som borde uppmärksammas mera än de gör. Uppmärksammas i media så att vi alla blir påminda om de både viktiga och svåra frågor som behöver lösas.

Andra temadagar är kommersiella jippon där framför allt godis ska “firas”.

Geléhallonets dag, Kanelbullens dag, Ostkakans dag, Skumtomtens dag, Kladdkakans dag, Chokladbollens dag, Ostkakans dag, Pepparkakans dag, Napoleonbakelsens dag, och så vidare.

Det finns Raggsockans dag, Kramens dag och Tangons dag.

Vissa dagar är lite märkliga, som Silikonbröstens dag som firas 1 juli. Hur man nu firar silikonbröst – och varför? Det kanske finns en förklaring.

Nu på onsdag, 6 november, är det Gustav Adolf-dagen. Den firas till minne av att vår hjälte- och krigarkonung Gustav II Adolf stupade i dimman i slaget vid Lützen 6 november 1632.

Det började under den nationalromantiska eran under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Runtom i Europa, och i Sverige, dammade man av historiska gestalter som skulle stärka den “nationella identiteten” och öka “lojaliteten till staten”. En våg av flaggviftande nationalism och “patriotisk” musik och konst tog fart.

“Man kan säga att under 1800-talet och tidigt 1900-tal förekom näst intill en dyrkan av Gustav II Adolf”, kan man läsa i SO-rummet.

Under Gustav Adolf-jubiléet 1894 låter en smörfirma införa en annons med följande text:

“Till 300-årsdagen af Hjeltekonungens Födelse, Ärade Herrskaper! Herrar Militärer och Hotellvärdar: Reqviereren i tid Gustav Adolfbysten till edra smörgåsbord! Minimumviqt 1 kg.”

Det var alltså en byst föreställande Gustav II Adolf gjord av smör som skulle pryda smörgåsbordet.

Nu är det med Gustav Adolfbakelser vi ska fira denne hjältekonung. Det började troligen 6 november 1906 då en sådan bakelse skapades av konditori Bräutigams i Göteborg.

Och så har det fortsatt. Vi äter söta bakelser till minne av Gustav II Adolf.

Förutom hjältemålningar av den store krigarkonungen, fick vi även andra bilder i nationalromantisk anda. Till exempel skolplanscher som nostalgiskt visar det idylliska livet i olika miljöer. Där fanns ingen fattigdom. Inga barn i trasiga kläder. Inga kalla och dragiga bostäder med ohyra och lunginflammation

Jag minns själv dessa bilder som satt som väggbonader på utedassen när jag var liten.

Med det är inte bara Gustav II Adolf-dagen den 6 november. Det är också den “INTERNATIONELLA DAGEN FÖR ATT FÖRHINDRA EXPLOATERING AV MILJÖN I KRIG OCH VÄPNADE KONFLIKTER”. En dag som är utlyst av FN.

I ett budskap 2005 från FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan kan man läsa:

“Förutom de tragiska mänskliga och ekonomiska förlusterna i krig, är de miljömässiga biverkningarna också djupgående. Ibland förstörs naturresurser som en medveten taktik. Men oftast är miljön helt enkelt ett oskyldigt offer som hamnat i korselden. De fattiga lider som vanligt mest, eftersom de är starkt beroende av miljön för mat, medicin och material till bostäder.

Att ta itu med miljöförstörelse som orsakas av krig är en viktig del av FN:s arbete i före detta konflikthärdar, och således ett växande fokus för FN:s verksamhet.”

En vild gissning från min sida är att Gustav Adolf-dagen kommer att få en del uppmärksamhet nu på onsdag 6 november, och det kommer att gå åt en hel del bakelser till firande av hjältekonungen.

Jag gissar också att den internationella FN-dagen för att förhindra exploatering av miljön i krig och väpnade konflikter kommer att förbigås med total tystnad i våra medier.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar: