Idag, den 8 april: Romska flaggan utanför stadshuset i Eskilstuna. Foto: Rolf Waltersson 2021.

8 april – Romernas internationella dag

Romerna är ett av de fem erkända etniska minoritetsfolken i Sverige.

En del kallar dagen för romernas nationaldag. Men romerna är ett folk som är utspridda över hela världen utan egen nation, så det är nog mera korrekt att kalla dagen för romernas internationella dag.

Att man valt 8 april är till minne av den första stora romska kongressen som ägde rum i London 1971. Då samlades representanter från 14 länder tillsammans med en delegation från Indien, Världskyrkorådet och representanter från dåtida Sovjetunionen för att diskutera romernas framtid.

Man beslutade att den romska flaggan vi nu ser, skall vara romernas gemensamma flagga.

Man beslutade också om den gemensamma nationalhymnen Gelem, gelem (Jag vandrade och vandrade).

Efter en trevande början har nu firandet av romernas internationella dag spridit sig till cirka 40-50 länder runtom i världen.

Det är ljusmanifestationer, diktläsning, sång och musik, föreläsningar och många andra aktiviteter.

En dag med glädje och skratt. Men också en dag till minne av den förföljelse det romska folket varit utsatt för sedan minst 1000 år tillbaka.

Romerna var en av de förföljda grupper som avrättades i stor omfattning i koncentrationslägren i det nazistiska Tyskland under andra världskriget. 1933 stiftades lagar i Tyskland som inskränkte romernas mänskliga rättigheter.

Läs gärna Slaveriet – En svart historia som många fortfarande blundar inför (eFOLKET 22 juli 2020). Där skriver jag blanda annat om romer som flydde undan slaveri i Indien och i stället hamnade i slaveri i flera länder i Europa. Det var 500 år som slavar i Europa fram till 1856 då detta slaveri förbjöds.

I Sverige finns idag minst 50 000 romer. Som en av fem officiellt erkända minoriteter skall romerna garanteras rätten till sitt eget språk samt en del andra mänskliga rättigheter som många nationella minoriteter runtom i världen ofta förvägras.

Här i Eskilstuna finns Kommunala minoritetsrådet.

Det är ett samrådsorgan under kommunstyrelsen som ska “tillsammans med övriga råd, kommunens nämnder, förvaltningar och företag arbeta för att stärka de nationella minoriteternas möjligheter att bevara den egna kulturen och det egna språket“.

Rådets uppgifter är att:

Bevaka minoritetsgruppernas rättigheter enligt gällande lagstiftning.

Initiera, driva på och synliggöra utvecklingen av minoritetsfrågor i Eskilstuna.

Utveckla strategier för att vara en attraktiv kommun för målgruppen nationella minoriteter.

Omvärldsbevaka inom området minoriteter och minoritetsspråk.

Vara ett forum för minoritetsfrågor och sprida kunskap mellan föreningar, organisationer och andra aktörer.

Särskilt bevaka utvecklingen i kommunen åtaganden som förvaltningsområde för det finska språket.

Det är således en tung och ansvarsfull uppgift som vilar på detta kommunala råd och dess blott fem ledamöter.

Det kanske arbetar mycket flitigt “bakom kulisserna” i detta råd. I det mediala bruset hör man aldrig något från rådet om vad man lyckas åstadkomma – eller vad man misslyckas med.

Till sist några ord om romska flaggan:

Den antogs i sin nuvarande form vid kongressen i London 1971, även om den blå-gröna bakgrunden antogs vid en kongress i Bukarest 1933.

Den gröna färgen symboliserar jorden.

Den blå färgen symboliserar himlen och har en andlig dimension.

Hjulet med ekrarna (chakrat) är tänkt att symbolisera romernas historiska koppling till Indien, själva vandringen från Indien och romsk framåtskridande.

Källa: Wikipedia.

PS. Jag noterar att även Indiens flagga har ett slags hjul i mitten, ett hjul som heter chakra och symboliserar hinduismens livshjul.

Om det finns något samband mellan den indiska flaggans “chakra” och den romska flaggans “chakrat”, har jag inte lyckats utröna.

Rolf Waltersson

Indiens flagga, med det hinduiska livshjulet.

You May Also Like