De fyra storbankerna Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea (som har sitt huvudkontor i Finland) redovisar 200 miljarder kronor i vinst för 2023. Av dessa 200 vinstmiljarder ska 120 miljarder delas ut till aktieägarna.
Så här ser de fyra bankernas resultat ut för 2023:
- – Nordea. Vinst 72 miljarder (+ 18 procent jämfört med 2022). Vinstutdelning till aktieägarna 51 miljarder.
- – SEB. Vinst 48 miljarder (+ 42 procent jämfört med 2022). Vinstutdelning till aktieägarna 27 miljarder.
- – Swedbank. Vinst 44 miljarder (+ 63 procent jämfört med 2022). Vinstutdelning till aktieägarna 17 miljarder.
- – Handelsbanken. Vinst 36 miljarder (+ 35 procent jämfört med 2022). Vinstutdelning till aktieägarna 26 miljarder.
För att få en uppfattning om hur mycket pengar det egentligen rör sig om kan man roa sig med att ange hur mycket det motsvarar om man fördelade pengarna lika på Sveriges hela befolkning, som var drygt 10,5 miljarder vid halvårsskiftet 2023. Men för enkelhetens skull räknar jag med 10 miljarder jämt.
Då motsvarar bankernas vinst 20 000 kronor per invånare.
Vinstutdelningen motsvarar 12 000 kronor per invånare.
Vinsterna uppstår huvudsakligen av skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntorna.
Vi har våra lönekonton, och eventuella sparkonton, i en bank. Vi får ingen eller en mycket låg ränta för att vi lånar ut våra pengar till bankerna.
När sedan bankerna lånar ut pengarna vidare så tar de ut en betydligt högre vinst.
Jag hörde en inringare till Ring P1 som undrade vad bankerna egentligen jobbar med som motiverar dessa enorma vinster.
Vad gör man på bankerna nu när bankerna inte längre hanterar några (riktiga) pengar. Bara 1 procent av alla pengar som cirkulerar i samhället är fysiska pengar. 99 procent består av ettor och nollor som snurrar runt i ett digitalt system. Ofta sker överföringar hit och dit och fram och tillbaka, automatiskt.
När jag arbetade fick jag min lön insatt på ett lönekonto i en bank Nu är det min magra pension som sätts in på detta konto. Sedan har jag så att mina månatliga räkningar dras automatiskt från mitt konto. Det är räkningar till Eskilstuna Energi & Miljö för fjärrvärme, el, vatten och sophämtning. Det är mobilabonnemang, tidningsprenumerationer med mera
Jag betalar nästan allt jag handlar i affärer, mat med mera, med kort som är kopplat till banken.
Allt detta sker automatiskt. ”Vad i helvete har de egentligen för sig inne i banken efter tre?”, som Hasse och Tage sjöng i revyn Lådan 1968.
Så frågan är – Vad gör man för enorma arbetsinsatser på bankerna i dessa digitaliserade tider som motiverar dessa absurda vinster och lika absurda vinstutdelning till aktieägarna.
Här kan man tala om arbetsfria inkomster som ligger ljusår från den heliga ”arbetslinjen”.
Sedan har vi Sveriges Riksbank, som man kunde tro ska ha någon slags styrande roll över hela bankväsendet.
Jag läser på Wikipedia att ”Riksbankens syfte är att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och effektivt betalningssystem. Det är Riksbanken som ger ut sedlar, mynt och som fastställer referensräntor, till exempel reporäntan. Riksbanken fick 1904 ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige”.
Men nu är det ju bara 1 futtig procent av betalningsmedlen som består av sedlar och mynt. Resterande 99 procent består av ettor och nollor i en digital (låtsas)värld som uppenbarligen de privata bankerna har kontroll över och som de styr över.
När jag läser om penningpolitik på Wikipedia så står det:
”Penningmängden är svår att definiera, utöver sedlar och mynt är det också rimligt att ta med allmänhetens medel på girokonton…”
Ska vi ha det så här? Är det inte dags att göra något? Att samhället (staten?) tar kontrollen över bankväsendet.
Till och med Riksbankens chef Erik Thedéen tvingas konstatera att storbankernas vinster och aktieutdelningar är ”onödigt mycket”.
Några rader ur Hasse och Tages revy Lådan redan för 55 år sedan:
Va i helvete har dom för sig inne i banken efter tre?
Gör dom kanske något som allmänheten inte borde se?
’Sitter dom och stoppar pengar i sin egen portmonä?
Va i helvete har dom för sig inne i banken efter tre?
Spelar dom roulett där inne med kamrern som croupier?
Kanske bankkassörskan strippar i ett kassavalv breve?
Va i helvete har dom för sig inne i banken efter tre?
Bankerna tycker naturligtvis inte att de gör några oskäliga ”övervinster”. De kallar det ”Myter om banksektorn” när de jämför sig med andra företag på Stockholmsbörsen och konstaterar då att många andra företag har betydligt högre ”avkastning på eget kapital”. I topp ligger bland andra Atlas Copco, Tele2, Volvo och ABB.
Och att de fyra storbankerna hamnar först på 13:e, 15:e, 16:e och 17:e plats på den vinstlistan år 2022.
Men de fyra storbankernas höga vinster blir ju inte mindre ”utmanande” bara för att andra företag gör ännu högre vinster. Dessutom kanske många av de andra företagen ”jobbar mera” för sina vinster, jämfört med bankernas jobbinsatser.
Lästips:
Sveriges Riksbank – Wikipedia
Penningpolitik – Wikipedia
I banken efter tre (Va i helvete har dom för sig?) YouTube.
Vad i helvete har dom för sig inne i banken efter tre? – eFOLKET. 23 september 2020
Rolf Waltersson
