Tystnaden på arbetsplatserna – Ny visselblåsarlag gäller från 17 juli

Genom åren har en rad kända fall visat att de som avslöjar brister på sina arbetsplatser straffas på olika sätt.

Mest känd är kanske Sarah Wägnert, undersköterskan som 1999 anmälde brister på vårdhemmet Polhemsgården som lett till vanvård av boende. Det hela slutade med att vi fick en ny lag i socialtjänstlagen – “Lex Sarah”.

Ett annat exempel är Anders Kompass som var chef för fältavdelningen inom Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Han slog larm när han fick vetskap om påstådda övergrepp mot barn av franska fredsbevarande FN-soldater i Centralafrikanska republiken. Följden för att han avslöjat detta brott, blev att han av en intern FN-domstol blev fråntagen sin tjänst.

Ett tredje omtalat fall är “fången på fyren”, Anders Ahlmark kartograf på Sjöfartsverket,som avslöjade för pressen att Sjöfartsverket slarvat med sjökortet genom att missa markeringen av ett grund, vilket orsakade att ett ryskt oljefartyg gick på grund – den så kallade Tsesiskatastrofen. Det slutade med att Ahlmark först omplacerades till fyren Ölands södra grund, för att sedan bli “utköpt”, men utan att ha fått någon upprättelse från staten.

När Jan Guillou och Peter Bratt i tidningen Folket i bild/Kulturfront avslöjade att den svenska staten bedrev olaglig åsiktsregistrering av vänstersympatisörer, den så kallade IB-affären. Det slutade med att Guillou och Bratt dömdes till fängelse för spioneri.

Några kända utländska visselblåsare är Edward Snowden och Julian Assange.

Det här är några kända fall av “visselblåsare” som slagit larm om olagligheter och oegentligheter, och blivit straffade för det.

I det tysta förekommer motsvarande händelser dagligen. Att anställda avstår från att avslöja missförhållanden av rädsla för att bli bestraffade på olika sätt. De gäller både bland anställda inom den offentliga sektorn och inom den privata sektorn.

Vi har tidigare haft en lag som ska skydda “visselblåsare”, men den har bara gällt för offentliganställda. Flera undersökningar visar att den lagen inte har fungerat så bra. Många anställda har inte ens vetat om att de haft laglig rätt att slå larm om missförhållanden. Och att arbetsgivare inte haft rätt att “snoka” efter vem som avslöjat missförhållanden.

Dessutom har det varit så att man skulle anmäla till chefen, vilket man inte kan göra om det är chefen som är “problemet”.

Nu har vi fått en ny “visselblåsarlag” – eller “Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden”, som den egentligen heter. Lagen antogs 2021 och bygger på ett EU-direktiv från 2019. Denna nya lag gäller från 17 juli 2022.

Det är några stora skillnader jämfört med tidigare lag:

Lagen innebär att man måste inrätta “visselblåsarfunktioner” som är fristående från arbetsgivaren. Det är alltså inte “den egna” arbetsgivaren man vänder sig till när man vill slå larm om missförhållanden och oegentligheter. Denna “visselblåsarfunktion” ska enligt lagen vara införd inom offentlig sektor från och med 17 juli i år.

Den gäller också för privata arbetsgivare med över 250 anställda.

Inom den privata sektorn har man på sig till senast 17 december 2023 att införa en fristående visselblåsarfunktion med 50 anställda eller fler.

Om jag fattat saken rätt gäller inte kravet på utomstående visselblåsarfunktion privata företag med under 50 anställda.

Nu återstår att se i vilken utsträckning man kommer att införa dessa externa “visselblåsarfunktioner” och vilken effekt den nya lagen får.

Kommer tystnaden på arbetsplatserna att brytas så att anställda vågar slå larm om missförhållanden utan att bli avslöjade eller bestraffade.

Det finns ju tidigare “skräckexempel” där man från arbetsgivarhåll gått ut med direktiv att de anställda ska hålla tyst och inte pratar med media:

“Det är ju vi som leder verksamheten som vet hur det fungerar och som kan ge de korrekta beskeden till media”.

Här i Eskilstuna har man beslutat om “Inrättande av visselblåsarfunktion för Eskilstuna kommunkoncern”. Med kommunkoncern avses kommunen och de kommunala bolagen. Så här står det i beslutet från 2022-02-18:

“Kommunledningskontoret får i uppdrag att senast den 17 juli 2022 inrätta en visselblåsarfunktion och upphandla en extern part för hantering av funktionen”.

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar