Bild: Rolf Waltersson. Avfotograferade från granskningsrapporten “Vi håller inte #tyst”.

När det blir tystare på arbetsplatserna. Och när meddelarfriheten sätts på undantag

“Vi håller inte #tyst” är rubriken på en granskning som gjorts av Sörmlandsmedia som består av de fyra tidningarna Eskilstuna-Kuriren, Strengnäs Tidning, SN (Sörmlands Nyheter) och KatrineholmsKuriren. Eskilstuna-Kuriren har partibeteckningen liberal, så jag antar att de övriga tidningarna också kallar sig liberala.

Granskningen handlar om meddelarfriheten och vilka kunskaper det finns om den bland anställda inom den offentliga sektorn. Man har skickat ett frågeformulär till anställda och förtroendevalda inom Sörmlands samtliga nio kommuner, till regionen/landstinget och till Länsstyrelsen.

I egenskap av förtroendevald revisor för Eskilstuna kommun fick jag själv denna enkät, som jag besvarade.

Den här granskningen presenterades av Sörmlandsmedia genom en bilaga som följde med tidningarna tisdag 4 februari 2020.

Frågorna handlade bland annat om:

“Kan en arbetsgivare i offentlig sektor säga upp en anställd för att den läckt uppgifter om missförhållanden till media?”

  • 13,6 procent svarade Ja
  • 67 procent Nej
  • 19,4 procent Vet ej

“Känner du till att du som anställd i offentlig sektor fritt och anonymt kan läcka känsliga uppgifter till media i skydd av svensk grundlag, så kallad meddelarfrihet?”

  • 59,6 procent svarade Ja
  • 43,1 procent svarade Nej

Anmärkningsvärt att så många som 43 procent inte känner till detta.

“Har en kommunikatör/informatör eller chef instruerat dig och dina kollegor att inte svara på frågor från media?”

  • 20,1 procent svarade Ja
  • 79,9 Nej

Otroligt! Var femte anställd har av sin chef uppmanats att inte svara på frågor från media.

“Har du fått information om vilka rättigheter du har vad gäller meddelarskydd och liknande från din arbetsgivare?”

  • 29,7 procent svarade Ja
  • 70,3 procent Nej

En annan mycket intressant fråga:

“Vad riskerar arbetsgivaren om den efterforskar vem som läckt känsliga uppgifter till media?”

Det fanns tre svarsalternativ: 1 Inget straff, 2 Böter eller fängelse i upp till ett år, 3 Böter.

  • 18,8 procent svarade – Inget straff
  • 48,2 procent svarade – Böter eller eller fängelse upp till ett år
  • 33 procent svarade – Böter

En fråga handlar om den nya dataskyddsförordningen (GDPR):

“Hindrar den nya GDPR-lagen möjligheten för myndigheter att lämna ut handlingar till media?”

Här visar svaren på en stor okunskap.

Svaren från kommunerna och landstinget/regionen visar att ungefär varannan tror att GDPR sätter stopp för utlämnande av handlingar till media.
Inom Länsstyrelsen var kunskapen något bättre. Där tror “bara” 33 procent att GDPR är ett hinder medan 67 procent vet att GDPR inte försvårar utlämnande av offentliga handlingar.

På den viktiga frågan: “Får arbetsgivaren inom offentlig sektor försöka ta reda på vem som läckt kritiska uppgifter till media?”, var svaren ungefär lika bland de anställda inom alla nio kommuner i Sörmland.

En majoritet 56-71 procent vet att chefen inte får efterforska vem/vilka som “skvallrat” för media. 17-23 procent svarar Vet ej, vilket är illa.
Ännu värre är att 11-22 procent svarar Ja på frågan om chefen får leta reda på “syndabocken”.

För Eskilstunas del är svaret att 14 procent tror att chefen har rätt att ta reda på vem/vilka som läckt om missförhållanden till media.

Eftersom Eskilstuna kommun har närmare 10 000 anställda, betyder det att 1 400 av dem tror att chefen har rätt att leka “Sherlock Holmes”. 19 procent svarade Vet ej, vilket motsvarar 1 900 anställda.

Det mest horribla i granskningen som Sörmlandsmedia gjort är vad som hänt i Nyköpings kommun:

Rubriken är “Nyköpings kommun avtalar bort grundlagen”.

“Personal inom Nyköpings kommun har fått skriva under ett avtal där det står att de inte har någon meddelarfrihet – trots att rättigheten står skrivet i grundlagen. Den tidigare kommunjuristen menar att avtalet vilar på laglig grund”, skriver Sörmlandsmedia i rapporten “Vi håller inte tyst”.

Vidare skriver man om detta unika avtal i Nyköping:

“Inom skolverksamheten gäller inte den så kallade meddelarfriheten som gäller i många andra sammanhang…Så står det i ett avtal som alla anställda inom skola och förskola i Nyköpings kommun måste underteckna innan de börjar jobba. Formuleringen återkommer även hos Socialnämnden…”

Man baxnar. I Nyköpings kommun kräver man att anställda ska avtala bort grundlagens meddelarfrihet. Och det tycker kommunjuristen är okej.

“Det är idiotiskt och alldeles fel”, säger Olle Lundin som är professor i förvaltningsrätt. Han säger att han “aldrig under sin tid som professor i förvaltningsrätt sett ett liknande dokument. Man får nästan intrycket att de försöker skrämma personalen till absolut tystnad när de för in formuleringar om fängelse”.

Nu kryper man till korset:

“Vi kommer nu gå ut och be om ursäkt till vår personal om formuleringen”, säger Nyköpings HR-chef Camilla Svensson i en kommentar:

“Jag tycker det är väldigt allvarligt. Jag har frågat hur vi kan ha skrivit så här, och jag har ännu inte fått något svar på den frågan”, säger hon vidare i kommentaren.

En kort sammanfattning av resultatet av Sörmlandsmedias granskning “Vi håller inte #tyst”:

  • 43 procent vet inte vad meddelarfrihet är
  • 21 procent skulle inte våga tipsa en journalist om missförhållanden
  • 70 procent är osäkra eller vet inte vilka handlingar de får lämna ut
  • 20 procent säger att en chef eller kommunikatör instruerat dem att inte prata med media

Den här granskningen som Sörmlandsmedia gjort är avslöjande och viktig. Även om den visar på bristande kunskaper när det gäller meddelarfriheten och vilka rättigheter anställda inom offentlig sektor har enligt lag, så är det inte hela sanningen som kommer fram.

Det finns oskrivna lagar som gör att det blir tystare på våra arbetsplatser. Vi vet att om/när någon går till media för att berätta om missförhållanden och oegentligheter på en arbetsplats så kan man “straffas” på flera olika sätt, även om man har lagen på sin sida.
Det kan vara genom utebliven löneökning nu när vi har individuell lönesättning, där det kanske är den lönesättande chefen som är samme chef som hängts ut i media av en kritisk “medarbetare”.
Det kan vara genom mobbing och utfrysning, att man stoppas i “karriären” och många andra sätt.

Vi vet också att alla otrygga anställningsformer, vikariat, timanställningar (vi ringer – du springer) och så vidare, leder till att man som anställd ska vara “tacksam” för att man får jobba några timmar då och då. Då blir man också mindre benägen att framföra rättmätlig kritik.

Om regeringens och samarbetspartiernas förslag att “modernisera” arbetsrätten blir verklighet genom att göra det lättare att avskeda folk, kommer det att bli tystare på arbetsplatserna. Det här med LAS gäller i första hand den privata arbetsmarknaden. Men på sätt och vis sänder det en signal om att det i alla sammanhang kan vara klokt att “vakta sin tunga”.

Det här granskningen om offentlighetsprincipen och meddelarfriheten gäller alltså den offentliga sektorn där det ska vara högt i tak.

Inom det privata gäller andra regler. Där är det “locket på” i så stor utsträckning som möjligt.

Tänk på vad du säger, så du inte säger vad du tänker!

PS. Samtliga bilder är avfotograferade från granskningsrapporten “Vi håller inte #tyst”

Rolf Waltersson