Man talar om magiska och heliga tal inom mytologi och religion. Det magiska tal, eller siffra, som förekommer oftast är nog 7. Man kan hitta hur många exempel som helst där just talet 7 förekommer. Här är några:
- Världens 7 underverk
- Regnbågens 7 färger
- De 7 haven
- Den judiska 7-armade ljusstaken Menoran
- 7:e himlen
- De 7 inseglen
- De 7 dödssynderna
- De 7 dygderna
- 7 sorters blommor under huvudkudden midsommarafton
- 7 sorters kakor vid ett riktig kaffekalas.
- Snövit och de 7 dvärgarna
- Filmen de 7 samurajerna
- Vet hut! Vet sjufalt hut!
- När Petrus frågade hur många gånger han skulle förlåta sin broder svarade Jesus:
- “Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju”
- Jerikos murar föll när basunerna ljöd för 7:e gången.
- Sju feta år brukar följas av sju magra år
- Vishetens 7 pelare
- Veckans 7 dagar därför att gud skapade jorden på sex dagar och vilade på den sjunde.
- Sjumilaskogen
I Iran dukar man 7 maträtter som börjar på bokstaven s när man dukar upp för nyårsfesten (Haft sin) i samband med nouruz.
Muslimska pilgrimer ska gå 7 varv motsols runt den heliga stenen Kaba i Mecka.
Nu har vi som sagt fått ett nytt heligt tal som dyker upp allt oftare. Det är talet, eller siffran 2. Noga räknat – 2 procent.
2 procent är den andel av BNP som ska satsas på militär upprustning. Alla Natoländer talar om det heliga talet 2. Även i Sverige, som inte är Nato-medlem, talas det allt som oftast att vi måste uppnå 2 procent av BNP i militärkostnader.
Varför just 2 procent kan man fråga sig. Varför inte 1 eller 1,5 procent? 3 procent eller 4? Eller till och med 6 eller 9 procent?
2 procent av BNP är “kvalgränsen” för Natomedlemskap.
“År 2014 ingick Nato det så kallade Wales-avtalet där medlemsländerna förband sig att styra mot att använda två procent av BNP på försvarsbudgeten…”
Men alla Nato-länder når inte upp till dessa 2 procent. Men nu lägger man på en spurt för att snarast möjligt klara denna “drömgräns”. Och att överskrida kvalgränsen ger förmodligen en extra guldstjärna i betygsboken.
Bäst i klassen är faktiskt Grekland med sina 3,82 procent. Grekland som sköts i sank för några år sedan när man av EU tvingades skära ner kraftigt på den sociala välfärden som villkor för att få lån.
Nu har Grekland beviljats enorma lån för upprustning av det militära.
Sämst i klassen är storhertigdömet Luxemburg med ynka 0,57 procent.
Luxemburg är ett av världens till ytan minsta länder, inte mycket större än Öland. Det är så litet att det knappast finns plats för några militärer.
I en EU-rapport pekas Luxemburg ut som ett av sju (där har vi talet 7 igen) EU-länder för; “inslag av skatteparadis och för att underlätta aggressiv skatteplanering”.
Världens totala militärutgifter år 2020 var enligt Sipri 1981 miljarder dollar. Vilket också kan skrivas som 1 981 000 000 000 dollar. I kronor blir det med nuvarande kurs cirka ytterligare en nolla. Det är så ofattbara belopp att det är svårt att hålla reda på alla nollor.
Sveriges militärbudget för 2022 ligger på 76,6 miljarder kronor och motsvarar 1,2 procent av BNP. Med 2 procent av BNP blir det en ökning till cirka 108 miljarder kronor.
Lästips:
- Så mycket lägger Nato-länderna på militären – Alltinget, 11 mars 2022.
- Världens totala militärutgifter 2020 störst sedan kalla kriget – USA ohotad etta – Yle, 26 april 2021.
- Det grekiska stålbadet – Att låna till social välfärd går inte för sig. Att låna till militär upprustning går alldeles utmärkt – eFOLKET, 17 november 2021.
Rolf Waltersson
