Nils Funcke. Fotot från Lag & Avtal, lag-avtal.se

Tryckfrihetsexpert: Nödvändigt att Palme-utredningen blir tillgänglig digitalt

Nils Funcke, en av Sveriges ledande experter när det gäller yttrandefrihet och pressetik, kommenterar i en debattartikel i Göteborgs-Posten chefsåklagare Krister Peterssons meddelande om att förundersökningen om mordet på Olof Palme har lagts ned.

Nils Funcke anser att materialet i Palmeutredning nu bör digitaliseras och bli offentligt, så att var och en får “rätt att efter sekretessprövning utan kostnad få del av förundersökningen i elektronisk form”.

Fucnke pekar dessutom på att medierna genom direktsändningen av åklagarnas presskonferens i rent objektiv mening utsatte en avliden person för grovt förtal.

Här följer en avkortad version av Nils Funckes argument, hela hans text kan läsas här.

När mordutredningen nu sannolikt rättsligt sett nått vägs ände och det inte tycks bli någon kommission återstår att medierna och privatpersoner granskar materialet och åklagarens arbete.

Enligt polismyndigheten kommer handlingar ur förundersökningen endast att lämnas ut i pappersform efter sekretessprövning. Hela utredningen skulle kosta en miljon att få ut. Myndigheten anser sig därmed uppfylla grundlagens krav på insyn. Formellt korrekt men otillräckligt.

Offentlighetsprincip som tillkom 1766 för att minimera mannamån, maktmissbruk och misshushållning utgör en del av den konstitutionella kontrollmakten.

Korrekt och generöst tillämpad har offentlighetsprincipen från 1766 byggt förtroende för myndighetsutövning. För att upprätthålla denna del av den konstitutionella kontrollmakten har flera parlamentariska och expertutredningar föreslagit införandet av en generell rätt för allmänheten att få del av handlingar i elektronisk form. Att anpassa den till teknikutvecklingen skulle stärka insynsrätten.

Trots propåerna har enskilda inte rätt att få del av undersökningen eller andra allmänna handlingar i elektronisk form. Tryckfrihetsförordningen öppnar däremot för att riksdagen i lag kan besluta att vissa typer av eller specifika handlingar ska lämnas ut i elektronisk form. Möjligheten har använts synnerligen sparsamt.

En regering som värnar rätten till insyn och ser den som en tillgång för samhällsbygget bör utnyttja öppningen. Lev upp till prisandet av offentlighetsprincipen och ta initiativet till en lag som ger var och en rätt att efter sekretessprövning utan kostnad få del av förundersökningen i elektronisk form. Därmed skulle likställdhetsprincipen upprätthålls, det vill säga att enskilda ska ges samma möjligheter som myndigheterna att ta del av allmänna handlingar.

Nils Funcke om de pressetiska synpunkterna på namnpubliceringen:

Flera medier som direktsände presskonferensen ifrågasätter nu åklagarens utpekande av Skandiamannen. Men är det någon som hos allmänheten etablerat bilden av Skandiamannen som mördare är det de medier som direktsände presskonferensen (eFOLKET:s kursivering).

Baserat på de förhoppningar åklagaren gav i våras, andrahandsuppgifter och antaganden att åklagaren skulle presentera handfasta belägg utsätter de genom direktsändningen en avliden i rent objektiv mening för grovt förtal.

För att ett utpekande inte ska vara straffbart krävs att det var försvarligt att peka ut en enskild samt att uppgifterna är sanna eller att utgivaren haft skälig grund att tror att påståendena var sanna.

Det kan visserligen vara juridisk oklanderligt och etiskt försvarligt att medier namnger Skandiamannen. Men problemet är att de utgivare som direktsände presskonferensen inte hade möjlighet att pröva försvarligheten eller bedöma sanningshalten före publiceringen. De visste inte ens vem åklagaren skulle koppla till mordet eller vilka belägg han skulle åberopa. Inte ens under sändningen kunde åklagarens påståenden ifrågasättas eftersom presskonferensen kontrollerades av myndigheten.

eFOLKETs redaktion har till skillnad från majoriteten av svenska medier valt att inte namnge den av Palmeutredningen utpekade mannen. Ett brott blir inte mindre därför att många begår detta brott – det gäller även tryckfrihetsbrott. Att man i länder med andra lagregler publicerar namn på misstänkta personer ger inte heller någon rätt för svenska medier att bryta mot de lagar och regler som gäller i Sverige.

eFolkets redaktion

You May Also Like