Torshälla i andra världskriget utkant

Få av oss vet väl något om Torshälla under det andra världskriget och om Sörmland inte mycket annat än att Kjesäter mottog flyktingar och att utbildning av norsk trupp under krigets slutskede bedrevs på Mälsåkers slott. Och givetvis mottog Torshälla flyktingar och immigranter från flera länder i Europa i samband med kriget.

Men att Torshälla finns i arkiven såsom aktivt i kampen mot nazismen kan vi nu ta del av när den tidigare DN-journalisten Anders Johansson, boende i Eskilstuna, nu fortsätter sina skildringar av bortglömda människor och organisationer under kriget. Han startade 2005 med ”Den glömda armén” och fortsatte 2010 med ”De glömda agenterna” för att nu i somras utkommit med ”De glömda blockadbrytarna”.

Hans specialområde är Norden och han studerar gärna hur situationen var i Norge med inblickar i hur Sveriges neutralitet utmanades såväl av den tyska krigsmakten som av de allierade, främst av Churchills England, som ju efter ockupationen av Norge och Danmark i april 1940 noga bevakar gränser och farvatten och de svenska malmtillgångarna och exporten från Narvik och Luleå från malmfälten i Kiruna.

I det neutrala Sverige samlades motståndsmän, spioner och människor som ville ge broderlandet Norge i detta fall en hjälpande hand. De krigförande staterna hade ju också sina beskickningar (legationer, senare kallade ambassader) på plats. Och vad gäller Norge så bekämpades nazismen genom exilregeringen i London, med kung Haakon och statsministern Nygaardsvold och utrikesministern Trygve Lie.

Tyskarna spärrar av Skagerack med bland annat ubåtar, minfält, och fartyg mellan Kristiansand och nordvästra Jylland. Blockaden måste brytas och Anders Johansson beskriver i denna mycket initierade bok, huvudsakligen byggd på arkivforskning, hur planer och genomförande av blockadbrytande inskeppning till England gick till.

Det hela genomförs i en serie samordnade aktioner ledda av England (George Binney, Englands sambandsman i Sverige) i samverkan med bland annat ledande näringslivsföreträdare typ textilmagnaten Johnny Isachsen och Axel A:son Johnson. Men också genom talrika norska initiativ kring de i hamnen instängda kvarstadsfartygen i Göteborgs hamn eller kring båtar som med allierade medel upphandlas och vilar dolda i skärgårdsvikar och fjordar i Bohuslän.
Här figurerar Järn-Henrik, den norske marinattachén, Hans Peder Henriksen, som en okonventionell och färgstark koordinator. Han samordnar även andra insatser typ radioutbildning i Mossebro, Småland m.m.

Inledande aktioner var lyckosamma och svensk malm och svensk kullager nådde avsedd destination i ex.vis Operation Rubble. Annat blev rena katastroferna som den stora utsmugglingen av fartyg med last och personer i Operation Performance, där merparten av fartygen, totalt 10 st, förliste eller prejades och även båtar tvingades på grund av väder m.m. återvända. I dessa fall omkom många norrman, en del engelsmän och några svenskar. Totalt var 471 människor ombord på de s.k. kvarstadsbåtarna enligt uppgift från Säpo i Göteborg efter krigsslutet. En båt, med bland annat den unge norske marinläkaren Robert Collett ombord, försvinner spårlöst med 20 man och allt i det som nazisterna lakoniskt kallar ”Nacht und Nebel” (Natt och Dimma).

I ett av Operation Performances misslyckade blockadbrytarförsök finns på båten Storsten Karl Arne Eriksson (1919- 2009). Han kallar sig oftast Arne Eriksen, då han var uppväxt i Norge. Men föräldrarna bodde på under kriget på Kvarngärdesgatan i Eskilstuna och han var född i Torshälla landsförsamling.
Fadern hade arbetat i Tönsberg och Arne gick dessa år i norsk folkskola, var stor Norgevän och medlem i norska Arbeiderpartiet och hade norskt pass från 1933. Han utbildade sig till fartygsmaskinist, deltog i strider och sabotageförsök från 1940 och framåt men efter den misslyckade blockadbrytningen med Storsten 1942 infångas han av Gestapo och förs till fångläger. Anders Johanssons forskning påvisar hur det faktiskt är det svenska medborgarskapet – som Arne vill bli kvitt sedan många år – som räddar honom under fångenskapen.

Till slut efter många byråkratiska turer, vädjanden från familjen, diplomati från UD m. fl får honom frigiven 22 september 1943. Sedan tar han sig hem via Helsingborg, blir norrman för gott och bosätter sig i Porsgrunn, där han arbetar för Norsk Hydro efter kriget. Ett märkligt människoöde som fick ett lyckligt slut.

Han tituleras i de diplomatiska akterna som ”Blockadbrytaren” och blir i Anders Johanssons bok också en symbol för engagemanget och viljan att stå det onda mot trots risken att få betala ett högt personligt pris.

Jag fick avslutningsvis möjligheten att ställa några frågor till Anders Johansson:

Intresset för andra världskriget och Norge?

– Jag fick upp ögonen för Norges frihetskamp mot Nazityskland och kopplingarna till Sverige. Och då jag på ett besök på Mälsåkers slott förstod att regelrätta soldater, inte poliser, utbildades av den norska staten där.

Sveriges hållning, neutraliteten under kriget?

– Först ansåg jag som många andra att Sverige svek. Men jag har sett engagemanget från många enskilda och försökt lyfta fram detta i böckerna.
Hitler påtvingade Sverige strikt neutralitet. Sverige undslapp ockupation tack vare både klokhet, slump och genom skickliga ämbetsmän som Erik Boheman och Gunnar Hägglöf och även en del smarta affärsmän.

Din grundforskning?

– Extra givande har varit de många arkivstudierna tillsammans med släktforskande hustrun Margareta i England, National Archives i London, Churchill Archives Centre i Cambridge. Det var i Cambridge som jag fann upplysningarna om motståndsmannen Arne Erikson, född i Torshälla dåvarande landsförsamling.

Finns någon nyckelhändelse för blockadbrytandet?

– Svårt att peka ut. De brittiska expeditionerna var både framgångsrika och katastrofala. Av stor betydelse var givetvis att den norska regeringen samlade ihop sin stora handelsflotta och lät Storbritannien hyra fartygen. Även de som låg i svenska hamnar.

Nästa bok? Samma ämne?

– Inget konkret idag, men mycket om Norden och andra världskriget är fortfarande outforskat.

Jag marknadsför denna bok och andra av Anders Johansson på mitt antikvariat och ett föredrag inplaneras under april i år på Torshälla bibliotek/Kvarnen i samarrangemang med S:t Olofs Gille. Vi ses där.

Tryggve Lundh

Liknande artiklar: