”En svensk tragedi”, en av våra starkaste arbetarromaner, utkom genomarbetad i en volym 2014, men publicerades i början av åttiotalet som två romaner : ”Uppkomlingen” och ”Ett prima liv” då på Gidlunds förlag.
När nu en ny upplaga av enbandsvolymen ”En svensk tragedi. Roman” (Servian förlag) utkommer hoppas jag att ni passar på att läsa romanen. Den håller fortfarande förunderligt väl och kan appliceras på samhällsproblem av idag.
Romanhandlingen växlas med citatavsnitt och biografiska sammandrag från politiker, arbetarrörelseikoner, lagstiftning, fackföreningsavtal m.m. vilket ramar in historien och skänker den tyngd och trovärdighet. I centrum står Forsa bruk och Oskars, smältaren, son Bertil Larsson och dennes liv från 1915-1963 med tonvikt på åren 1920-1960. Bertil – ”Forsaberra” – är mindre intresserad av bruksarbetet än sin framgång som påhejad fotbollsspelare. Han är omgiven av dåliga rådgivare, en hård spritkultur och hamnar i eländiga, lösa kvinnoförbindelser i sin livslögnsjakt på ett manschettliv, bättre än bruket. Bertil ljuger sig fram i en självförbrännande livsspiral med fylla och misskött arbete, med tiden med namnet bytt till ingenjör Bertil Landeståhl. Kortvariga, spritångande framgångar raderar ut äktenskap, eget företagande och fotbollsdrömmen dunstar snabbt bort efter en fotskada.
Allt försvinner liksom till slut även Forsa bruk. Jakten på (fotbolls-)framgång symboliserar en misslyckad, individuell klassresa i Ragnerstams uppfordrande tidsskildring. Drömmen om folkhemmet övergår i en större svensk tragedi.
Tryggve Lundh
