Ulf Rehnholms fem silhuetter på temat coronapandemin. Foto: Rolf Waltersson.

Tidevarv kom. Tidevarv gick. Vad blev kvar?

I ett tidigare inlägg i eFOLKET visade jag bilder och presenterade utställningen CORONICA – När konst talar högre än ord.

Vid utställningarna i Stallarholmen hade ännu en Eskilstunabo utställning på temat coronapandemin. Det är Ulf Rehnholm som med fem små miniatyrer gjort sin tolkning av panedemin.

Det började med att fem konstnärer gjorde en gemensam utställning på pandemitemat som hade titeln “Tidevarv kom, tidevarv gick, vad blev kvar”. De fem konstnärerna är Patric Danielsson, Christina Lindblom, Carina Marklund, Ulf Rehnholm och Ann Margret Johansson Pettersson.

På grund av pandemin blev de planerade utställningarna inställda. Men den visades till sist i foajén i stadshuset Eskilstuna 22/11 – 10/12 2021.

Nu passade Ulf Rehnholm på att visa sina fem små tavlor i Stallarholmen där alltså flera konstnärer medverkade på temat coronapandemin.

I stället för att hitta på egen beskrivning låter jag Ulf själv berätta genom den folder som finns att läsa:

“Det var genom media-rapporteringen som vi först fick vetskap om covid-19. Bilderna från Kina och Italien trängde sig på, men kändes samtidigt avlägsna. Detta varade inte länge, för snart bekräftades de första coronafallen i Sverige och trycket på sjukvården blev snabbt kritiskt. Vi gick från att hoppas att pandemin inte skulle påverka oss, till ofrivillig acceptans och förlikning med att det aldrig kommer att bli som vanligt igen.

Redan nu har våra beteenden förändrats och vår syn på vad som är normalt har förskjutits. Det känns fel när jag ser fler än tre personer stå tillsammans, jag håller andan när jag går förbi någon på gatan och jag har inte kramat mina föräldrar på ett år.

I den här serien bilder har jag illustrerat scener från en pågående pandemi, framtagna med en gammal silhuettklippningsteknik. Bilderna är inspirerade av nyhetsrapporteringen under de första surrealistiska månaderna av 2020, när viruset spred sig över världen och covid-19 slutligen deklarerades som en pandemi.

Att arbeta med siluetter kräver att man skalar bort det oviktiga och i stället lutar sig mot sin associationsförmåga. Till skillnad från fotografier som är avbildningar av verkligheten, är mina bilder abstraktioner av avbildningar av verkligheten. För att vi ska kunna tolka silhuetterna måste de vara väldigt konkreta. Det blir en lek med perceptionsförmåga, där hjärnan tolkar och skapar ordning i dessa abstraherade och konkretiserade silhuetter”.

—Ulf Rehnholm

Jag har även fotograferat av bilderna som de fem konstnärerna visar i sin gemensamma folder.

PS. Jag missade att ta närbilder på tre av Ulf Rehnholms fem tavlor. Därför fick jag göra kraftiga delförstoringar som innebär att kvalitén på dessa tre bilder är sämre än de två övriga närbilderna.

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar