Medan de flesta amerikanerna sov så överskred deras lands statsskuld en ny gräns under söndagsnatten.
Den 9 september bröt USA:s statsskuld genom 20 biljoner dollar (se: Olja och ekonomi), igår var det dags för ytterligare en halv biljon dollar. USA lyckades alltså klara av att öka statsskulden med 500 miljarder dollar på 72 dagar, nu är man således uppe i en årstakt på över 20,5 biljoner dollar. 500 miljarder dollar är nästan lika mycket som värdet av allt vad vi producerar under ett helt år i Sverige, vår bruttonationalprodukt 2016 var nämligen 515 miljarder dollar.
Risken är stor att skuldsättningen kommer att öka ännu snabbare nästa år eftersom Trump har drivit genom skattesänkningar för de rika. Samtidigt har en av de stora posterna i den federala budgeten, krigsmakten fått ett påslag med över 30 miljarder dollar och därmed för första gången nått över 800 miljarder dollar, då USA:s regering beslutat om 825 miljarder dollar till kanoner.
Men visst kan länder leva med höga statsskulder. Förr, då den ekonomiska tillväxten vara hög, krympte skulden i takt med att ekonomierna växte. Visserligen har USA:s ekonomi växt även de senaste åren, men det handlar om en konstlad tillväxt som man tryckt fram genom att sätta fart på sedelpressarna. Något som fungerar så länge som alla världens fordringsägare, med Kina i spetsen, inte synar dollarbedrägeriet. Det vill säga kräver inlösning för de dollarfordringar man har.
När USA ensidigt under Richard Nixons tid som president bröt upp från guldanknytningen (det så kallade Bretton-Woods-systemet) och övergav löfte att US-dollarna skulle kunna bytas in mot guld medförde det en ekonomisk kris som kunde ha medfört att dollar ställning rasat samman, men USA kom överens med Saudiarabien, som då hade världens största oljereserv, om att all oljehandel skulle ske med dollar, den så kallade petrodollarn skapades. Att de var överens är kanske för mycket sagt, saudierna ställdes inför ultimatum, om de inte gick med på villkoren, kunde ju USA med sin krigsmakt se till att de kom över oljetillgångarna. I gengäld – som en god maffiaboss – erbjöd USA skydd till saudierna.
Sedan dess har dollarn haft ett konstlat högt värde som inte motsvaras av USA:s ekonomiska styrka, och Saudiarabien har rustats till en regional lydstat under USA. Men överenskommelsen slöts då USA stod på höjden av sin bana med väldes starkaste ekonomi och starkast krigsmakt. Nu är det varken eller. USA:s ekonomi har gått i stå, skulderna växer och krigsmakten kastar sig in i det ena misslyckades kriget efter det andra. Lego-härarna flyttas runt, men skapar mest kaos där de drar fram.
På det ekonomiska planet tar Kina över herraväldet. Kina och USA är samtidigt väldens största oljeimportörer, hittills har Kina böjt sig för petrodollarsystemet och handlar olja med dollar, men nu är man tillsammans med Ryssland på väg att bryta det. Den dag världens största handel, oljehandeln inte längre är beroende av dollarn så riskeras att dollarns värde försvagas, vilket kommer att drabba den US-amerikanska ekonomin hårt.
Ytterligare ett nederlag drabbade USA, då för första gången Saudiarabiens kung besökte Moskva i början av oktober. Man gjorde upp om miljardaffärer i vapen och oljeteknik, men ännu viktigare var att Ryssland och Saudiarabien var överens om att genom produktionsbegränsningar se till att oljepriset ökade.
I början av oktober låg oljepriset omkring 55 dollar per fat, nu är det upp i 62 dollar per fat. Bara sedan detta möte har såväl Ryssland och Saudiarabien tjänat över en miljard dollar mer genom prisökningen. På motsvarande sätt har USA – och även Kina – förlorat ungefär lika mycket på grund av högre oljepris. För USA:s del ökar det ett redan stort handelsunderskott. Detta pressar ner dollarkursen ytterligare, vilket i sin tur ökar intresset från Kinas sida att överge petrodollar systemet.
Den US-amerikanska tidskriften Fortune publicerade nyligen en artikel med rubriken The End of Economic Growth in America. Artikeln handlar om ekonomen Robert Gordons bok, The Rise and Fall of American Growth, där han beskriver historien om ekonomisk tillväxt i Amerika och förutspår att den amerikanska ekonomin går mot en mörkare framtid. Gordon har dock några förslag som han tror skulle kunna vända USA:s ekonomi, nämligen en ökad invandring och investeringar i en allmän förskola. Är det någon som tror att Trump eller någon annan makthavare i USA är beredd att lyssna till dessa råd?
Hans Hjälte
