Recensent: ANDERS FRAURUD
När politiker i Sverige för några decennier sedan började skära ned på välfärden, privatisera och göra vård och skola alltmer ojämlik, så skyllde de ofta detta på statsskulden. “Vi” måste strama åt sa de. Men som det visade sig var det några som inte alls behövde strama åt. Istället omfördelades enorma värden i samhället. Vården och skolan försämrades för de flesta.
Jag tänker på detta när jag läser Louise Österlins bok: Kubas läkare – ut till världens alla hörn. Kuba är ju ett land i den fattiga delen av världen. Sedan 1962 har det lilla Kuba dessutom varit utsatt för en förödande blockad från USA. När Sovjetunionen upplöstes 1991 försvann en stor del av Kubas utrikeshandel. Den s.k. specialperioden med enorma brister på en mängd områden innebar steg tillbaka och tvungna kompromisser med den socialistiska inriktningen. Men – som Österlin berättar i sin bok – till skillnad från Sverige som är ett rikt land så slog Kuba ändå vakt om välfärden, trots de mycket svåra förhållanden som rådde. Det gjordes inga nedskärningar i utbildning och hälsovård.
Jag tänker att detta säger något om både om Sverige och om Kuba.
Ett av många mått på att Kuba trots andra tvungna åtstramningar slog vakt om utbildning och hälsovård var att spädbarnsdödligheten fortsatte att sjunka nedåt. År 2018 var den 4,0 promille, vilket kan jämföras med USA där den var 5,6 promille.
Under 1990-talet startade också en utveckling av bioteknologi. Kubas produktion av vaccin, mediciner och andra farmaceutiska produkter är idag en av de snabbast expanderande i hela världen. För kubanska medborgare innebär det att det finns mediciner som antingen är gratis eller mycket billiga. Och till fattiga länder säljer Kuba i solidarisk anda dessa produkter till mycket låga priser. När det gäller export till rika länder tar Kuba däremot betalt utifrån marknaden och får på detta vis in välbehövliga pengar till statskassan som kan användas inom den egna hälsovården. Efter nickel är exporten av läkemedel den mest inkomstbringande för Kuba, läser jag i boken.
Och trots specialperiodens kris ökade också hela tiden antalet läkare i Kuba även under 1990-talet. År 2019 var antalet läkare i Kuba 97 202. Med detta är Kuba världens mest läkartäta land. Av dessa läkare arbetar 68 473 inom den kubanska hälsovården – något som innebär att det går en läkare på 165 invånare. Det kan jämföras med Sverige där det går en läkare på 251 invånare. Men det kanske mest fantastiska är de 28 729 kubanska läkare som samtidigt befinner sig ute i tjänst i 59 andra länder.
Det är om denna sida av Kubas medicinska internationalism som boken Kubas läkare – ut till världens alla hörn framförallt handlar. Den berättar detaljerat om de 400 000 kubaner som rest ut i världen till 106 länder på medicinska uppdrag fram till maj 2020. Om hur det började, hur det gjordes möjligt och hur det utvecklats under alla dessa år.
Det är en mycket välskriven och väldokumenterad bok, full av såväl konkreta exempel och statistik som berörande berättelser från världens alla hörn. Den berättar på ett övertygande och begripligt sätt sådana saker om Kuba som nästan aldrig kommer fram i svenska medier. En bok som borde vara intressant för alla som bryr sig om internationell solidaritet eller är ärligt intresserade av vad som faktiskt är möjligt att göra i den värld vi lever i.
Köp den. Läs den.
Anders Fraurud
Kubas läkare – Ut till världens alla hörn
är utgiven av Svensk-Kubanska Föreningen
Författare: Louise Österlin
Grafisk form, kartor, omslag: Louis Österlin
Tryck: Myran, grafiska, Varberg
Sidantal: 246
Pris:120
Beställning: info@svensk-kubanska.se
