Foto: Bengt Svensson

Recension: Knivderby – Den första skörden

Band: Knivderby
Skiva: Den första skörden (LP)
Genre: Rock
Utgivningsår: 2019

Knivderby har rosats en hel del genom åren, nu väljer bandet att lägga ner. Men ett sista avtryck på den svenska rockhimlen gör de i och med skivan ”Den första skörden”. Jag ska erkänna att det tar en stund för mig att förlika mig med Oscars sång. Den är gäll och ligger på gränsen till att bli falsk, som en yngre Håkan Hellström fast klart bättre. För istället för det där klämkäcka har Oscar en desperation jag gillar.

Deras förra skiva Helvetesön innehöll mer klassisk punkrock medan Den första skörden spretar mer. Som i ett gränsland mellan punkig pop och indierock med en dominans av molltoner. Skivan kräver ett antal genomlyssningar för att komma in i låtarna ordentligt. Tar man sig den tiden framträder många snygga partier. Musiken är genomgående arrangerad på ett sätt som låter att inget har lämnats åt slumpen. Det gäller egentligen texterna också, det är svårt att hitta ett klart budskap, de kräver verkligen sin analys och det är ändå inte alltid jag lyckas.

Jag tycker bäst om sista låten ”Tillbaks för att avsluta jobbet”, mycket på grund av gitarrslingan som har fastnat i mitt huvud. Sen tycker jag om att Fredrik Georg Eriksson får en del sångutrymme, som när han sjunger titellåten ”Den första skörden”. Även om de sjunger lite på samma sätt kompletterar Oscar och Fredrik varandra. Till den här skivan tog de även in Jouni Haapala på trummor och bara det andas kvalitet. Det här är alltså Knivderbys sista 35 minuter och det är som sagt en skiva som kräver sin tid och som växer allt mer.

Liknande artiklar: