av Gunnar Rundgren, Ordfronts förlag
Den stora ätstörningen är enligt min mening en av de viktigaste, kanske den allra viktigaste, faktabok som gavs ut i Sverige under 2016. Den handlar nämligen om hur alla vi människor ska kunna äta oss mätta och överleva på vår jord utan att förstöra miljöer och utan att utrota allt fler växt- och djurarter.
Gunnar Rundgren visar hur ohållbart dagens jordbruk, djurhållning och livsmedelsproduktion är. Han konstaterar att i dagens samhälle styrs vad vi äter av den kapitalistiska marknadsekonomin. Den främsta funktionen hos marknaden för mat “är att få oss att köpa och äta mer och till slut för mycket”.
Gunnar Rundgren anser att varken marknaden eller statliga åtgärder kan förändra dagens system. Politikerna har gjort väldigt lite för att förändra jordbruket till att bli mer hållbart. Istället har det litat till att det ska ske en förändring genom att nya tekniska lösningar utvecklas och att människorna gör bra val, det vill säga rena marknadslösningar.
Marknaden har blivit dirigenten för hela livsmedelssystemet från jord till bord. Marken, vattnet och naturens förvandlas till privat egendom. Vårt liv, växterna och djuren har blivit handelsvaror. Gunnar Nordgren anser att vi själva måste skapa nya institutioner som tar makten från staten och privata företag. Vi måste ifrågasätta det privata ägandet om vi ska kunna förändra jordbruket och livsmedelsproduktionen.
Det går inte heller att bortse från att den oerhörda ojämlikheten i vår värld påverkar vad vi äter och vilka som kan äta sig mätta: “Det är helt enkelt oacceptabelt att vissa människor svälter ihjäl och andra har obegränsade tillgångar till mat”.
“Den stora ätstörningen” är en en faktaspäckad bok. Det har tagit mig lång tid att läsa den, eftersom den hela tiden väcker så många tankar. Det är omtumlande att upptäcka hur illa det står till med produktionen av våra livsmedel. Efter att ha läst om broilerproduktionen, så kan jag nog inte äta kycklingkött längre.
Men Gunnar Rundgren är ingen profet för veganism, han framhåller i stället att i det traditionella jordbruket så fanns det en samverkan mellan animalie- och vegetabilisk produktion av livsmedel.
Att både ha djuruppfödning och odla grödor kompletterade varandra förr. Men numera utfordras inte djuren längre av grödor som odlas på gården eller betar på marker som inte går att använda för sädesodling. Deras föda kommer istället med långväga transporter, ofta från andra sidan jordklotet, vilket skapar ensidiga miljöer.
Gunnar Rundgren konstaterar: “Det finns inga naturliga ekosystem utan djur… Det är de etiska argumenten för veganism som är starka, inte miljöargumenten.”
Gunnar Rundgren har arbetat med ekologiska jordbruk i snart 40 år och brukar själv en gård i Uppland. Han har anlitats av Världsbanken och olika FN-organ som konsult i många länder. Han ord väger tungt när det gäller synen på jordbruk. Han har tidigare gett ut flera böcker, Den stora ätstörningen är en omarbetning av boken Global Eating Disorder, som Gunnar Rundgren skrev 2013-2014.
Citat/utdrag ur Den stora ätstörningen (sidan 227 och 326)
“Jordbruket är det viktigaste skötselsystemet för planeten; vår framtid på klotet avgörs i stort av hur vi sköter jordbruket och jordbrukslandskapen. Om vi accepterar detta, ger det vår livsmedels- och jordbrukspolitik en djupare och viktigare mening; att ‘sköta planeten’ blir då en lika viktig del av uppdraget som att leverera mat. Men bönderna styrs inte mot att ta hand om natur och landskap, tvärtom, modernt jordbruk har steg för steg avlägsnat sig från de praktiska metoderna och de sociala och kulturella sammanhangen som tidigare var en del av ett regenerativt, återskapande, jordbruk.”
“Framtidens jordbruk måste producera mat och annat vi behöver för vår överlevnad. Det måste samtidigt ta hand om, återskapa och förnya sina egna förutsättningar. Reproduktion av resurser är lika viktigt som produktion – när vi odlar skall vi inte bara få fram produkter för konsumtion utan vi måste också återskapa eller öka markens bördighet, öka våra egna kunskaper, lära upp framtidens odlare och förstärka samspelet mellan våra odlingar och den omgivande naturen.”
Hans Hjälte
