Omsorg om planeten vi lever på

Jordbrukslandskapen är hemvist för en betydande del av världens biologiska mångfald och jordbrukssystemen lägger beslag på stora mängder vatten samt manipulerar kväve, fosfor och kolcyklerna i global skala. Jordbrukandet är sålunda det mest betydelsefulla sättet vi har att ta hand om jorden. Maten är det som kopplar oss till jordbruket och därför skulle man kunna hävda att hur vi äter är hur vi sköter planeten.

I dagens samhälle styrs vad vi äter främst av den kapitalistiska marknadsekonomin som har förvandlat allt det som bidrar till att vi får maten till våra bord till varor. Den omvandlar mark, skog, människor, djur och mat till fastigheter, papper, arbetskraft, hamburgare och kalorier. Till slut är allt reducerat till den universella måttstocken för värde – pengar, och allts mening blir att konsumeras. Det är därför som den främsta funktionen hos marknaden för mat är att få oss att köpa och äta mer och till slut för mycket.

Det ökade mentala och fysiska avståndet har gjort att vi sedan länge tappat all relation till det omgivande landskapet; en vid klyfta har uppstått mellan den moderna människan och jorden. Det gör att vi inte längre känner lukten av den blommande klövern, inte hör djurens råmande, inte ser lärkorna på åkern och vi känner inte heller jordens smak. Vi har blivit ekologiska analfabeter som inte längre kan tolka det som landskapet berättar. Det gör också att vi inte förstår hur vi skall hela jorden, utan tror att det är genom konsumtion som vi skall förändra saker till det bättre.

Det är svårt att se hur man kan kombinera djurens välfärd med ett synsätt där djuren i första hand är varor, ting utan egen mening, vilket ju är själva grunden för ett marknadsanpassat odlingssystem. Istället borde vi se på djuren som våra partners i utvecklingen, utan att för den skull jämställa dem med människan. Det perspektivet ger en grund för en rimlig hållning till hur vi håller och sköter lantbrukets djur – en kompromiss mellan veganism och djurfabriker, om man så vill.

Jag är övertygad om att en etik byggd på en sådan respekt och omsorg, samt vetskapen att alla levande varelser har en relation till varandra och till den fysiska världen, kan vara grunden för hur vi förhåller oss till naturen i stort och för hur vi kan hela vår värld, så att vi kan leva gott i den. Ett jordbrukssystem som är byggt på denna omsorg och på återskapande skulle också vara grunden för livskraftig mat, mat som inte bara ger oss kalorier och bestämda näringsämnen, men också fyller oss med mening och med tillhörighet.

Att vi förändrar vår mat, att vi bygger den på ett ekologiskt sammanhang, kommer inte garantera att vi får bra eller hälsosam mat, men vi kommer i vart fall närmare detta ideal än när vi bygger den på logiken i marknadsekonomin.

Vi behöver skärskåda vår livsstil och förändra den från att vara byggd kring konsumtion, till att byggas på relation och liv. Att självmant skala ned och leva ett enklare liv kan vara en del av den förändringen. Nya värderingar behöver vara i harmoni med de samhällssystem vi lever i för att de båda skall blomstra. Vårt nuvarande liv bygger på ständig konkurrens, tillväxt, ökad konsumtion och exploatering av naturen. Dessa värden var möjligtvis bra, eller nödvändiga, för två hundra år sedan, men de är inte det vi behöver för de utmaningar vi har nu. Idag är det omsorg om det levande, samarbete och ömsesidigt beroende som bör ligga till grund för samhällsutvecklingen snarare än konkurrens.

Nya värderingar och en ny etik måste inkludera oss själva – förändringarna måste innefatta att en människas välstånd vare sig får byggas på exploatering av naturen eller av andra människor. Mat och jordbruk är en bra utgångspunkt om man vill skapa ett mer rättvist samhälle med jämlika relationer mellan människor.

Gunnar Rundgren, blogg

Gunnar Rundgrens senaste bok Den stora ätstörningen, maten, makten, miljön recenseras här i eFolket.

 

Liknande artiklar:
Den första september 2012 samlades människor i Ojnareskogen på norra Gotland för att stoppa maskinerna
En av världens ledande ekomarxister John Bellamy Foster pekar på att den kubanska ekonomiska modellen
--- I tisdags (19 december) kom ett glädjande besked för alla som kämpat och kämpar
Kraftfulla åtgärder måste nu omedelbart till, om mänskligheten ska klara av att möta hotet mot