Bild från Proletären, 24 februari 2020. Bilden är här beskuren.

Presskonferensen om mordet på Olof Palme: Inga utropstecken – många frågetecken

Dagens presskonferens om mordet blev säkert en stor besvikelse för många. Förhoppningar fanns om att mordet på Sveriges statsminister Olof Palme äntligen skulle få en lösning. Av detta blev intet.

Inget nytt framkom. Mer än att förundersökningsledaren Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander nu uppenbarligen fastnat för att omständigheter som varit bekanta i åratal nu räcker för att med rimlig säkerhet fastslå vem som mördade Olof Palme. Detta har uppenbarligen och väldigt förståeligt väckt stor förundran.

Överraskande tunt, är förre spaningsledaren Dag Anderssons sammanfattande omdöme, när eFOLKET ber honom kommentera det som Petersson och Melander idag presenterade.

Talet om att det bara finns en stark motivbild men inget “konkret” vad gäller det så kallade Sydafrika-spåret tycker jag också är märkligt, tillägger han.

Petersson lanserade ett underligt resonemang om att det inte går att “komma runt” Skandia-mannen. Detta skulle man kunna tolka som att det enligt Petersson finns anledning att i utredningen fortsätta intressera sig för honom. Steget till att offentligt peka ut honom som gärningsman är långt. Men det steget tog Petersson.

Utredarna menade att Skandia-mannen kan ha begått mordet inom ramen för en konspiration. Men de tror att så inte var fallet. Han skall alltså sannolikt varit ensam gärningsman. Varför han skulle haft en tung revolver på sig när han lämnade sin arbetsplats hade Peterson och Melander dock ingen idé om.

Hur det kom sig att han när han lämnat arbetsplatsen och stött på paret Palme beslutade sig för att mörda Olof Palme hade de inte heller någon idé om.

Ingen har påstått att Skandia-mannen någonsin i något sammanhang brukade gå omkring med ett vapen. Och även om han såg Olof Palme som en politisk motståndare finns det heller inget som pekar på att han hyst ett extremt Palme-hat.

Skandia-mannens personlighet gör det extremt osannolikt att han skjutit skottet som dödade Palme. Kan han möjligen ha ingått i en grupp med uppgift att bevaka Olof Palme under mordkvällen? Kanske. Vi vet inte. Det kan förstås inte uteslutas. Befann han sig i gränden av någon orsak som inte alls hade med mordet att göra, och flydde i panik bort från mordplatsen och upp på David Bagares Gata? Så kan det ha varit, men vi vet naturligtvis inte.

Vi vet att två vittnen, Anders Björkman och Inge Morelius, som iakttog mördaren också före skotten båda angivit mördarens huvudbonad som en mörk stickad mössa med upprullad “bred kant”. Björkman befann sig bara fem meter bakom mördaren, och han har betonat att just i fråga om mördaren huvudbonad är han helt säker.

Det finns all anledning att ta fasta på Björkmans och Morelius iakttagelse. Och den ensam utesluter Skandia-mannen som identisk med den man som avlossade de två skotten.

Utan överdrift kan vi säga att de indicier som utredarna presenterat mot Skandia-mannen är svaga, och inte alls i nivå med det som krävs för åtal. Skandia-mannen är död sedan 20 år och åtal kan det därför av naturliga skäl inte bli fråga om. Men ett etiskt problem tornar upp sig: Hanteringen av honom, som utredare och vissa medier ägnat sig åt, framstår nu närmast som förtal av avliden.

Även journalister som så sent som igår hoppades på att utredarna skulle lägga fram en “konklusiv” bevisning mot Skandia-mannen är idag upprörda. Stefan Lisinski i Dagens Nyheter skriver:

Det blev platt fall. Krister Petersson och Hans Melander var mycket övertygande när de pekade på tidigare brister i Palmeutredningen. Men de var inte ens i närheten att övertyga om att de har hittat mördaren. Tvärtom. Luckorna och tvivlen är så starka att Skandiamannen bör betraktas som oskyldig.

Journalisterna och författarna Gunnar Wall och Lars Borgnäs har föreslagit bildandet av en grupp bestående av personer med djupa kunskaper om mordet och utredningen. En fristående ideell granskningskommission med målet att skrupulöst granska det som varit och att utan skygglappar gräva sig fram i riktning mot sanningen.

Det förslaget får av oss på eFOLKET ett helhjärtat stöd.

Liknande artiklar