Pandemi, lagerlöshet och nyliberalism

Brist på skyddsutrustning råder nu i de tre storstadsregionerna, kanske även på flera ställen. Nu visar det sej att regionerna helt enkelt har strukit Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens direktiv om lagerhållning inför pandemier.

Sedan 2009 har det funnits klara skrivningar från de två myndigheterna om nödvändigheten av lagerhållning. Skrivningar som Regionerna helt enkelt tagit bort i sina egna planeringar.

Att behovet av lagerhållning försvunnit från regionernas pandemiplaner var inget som statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsoinstitutet kände till.

– Intressant observation. I det här läget hade det varit väldigt bra om inte bara skrivningen varit kvar. Även ett konkret lager hade ju varit väldigt bra att ha, säger Anders Tegnell i en syrlig kommentar till Dagens Eko.

Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Skåne förklarar det hela med att det är “en del av en allmän trend”.

Just det, och trenden heter “Just in Time”. Det erkänns också av Johnny Magnusson moderat regionråd i Västra Götaland.

“Situationen kommer sig ju av att vi har just-in-time på det mesta i sjukvårdslogistik idag”, säger Magnusson till Dagens Eko.

“I dagens läge är det ingen som ligger på stora lager varken i regionerna eller i leverantörskedjorna. Det är ju en avvägning på hur mycket vi ska ha i lager och hur mycket vi omsätter”, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

“Just in Time” innebär att man minimerar lagren för att istället göra inköp när man har omedelbart behov av en artikel. På så sätt minskas lagerhållningen vilken ses som en onödig kostnad. “Just in Time” är en viktig del i “Lean Production-filosofin” (Mager Produktion) som vårdsektorn plagierat från fordonsindustrin.

När filosofin tillämpas i offentliga sektorn kallas den “New Public Management”. Allt detta är viktiga hörnstenar i den nyliberala omvandlingen där allt ska styras av marknad och av kostnadsjakt. Vi ser resultatet idag när läkare i Norditalien får besluta om vem som ska räddas och vem som får offras i bristen på respiratorer.

Victor Pressfeldt, doktorand i historia vid Lunds universitet går i en debattartikel i Göteborgsposten till storms mot Nyliberalismen och dess “Just in Time”-dogmatik.

“År 1993 hade Sverige 4300 intensivvårdsplatser med respirator. I dag, när vi genomlever den värsta pandemin på hundra år, har vi under 600. Detta är resultatet av 30 års nyliberala reformer som kan komma att kosta oss många människoliv när intensivvårdskapaciteten inte räcker till”, skriver Victor Pressfeldt,

“Produktion utan större lagerhållning kallas ‘just in time’ och har utifrån nyliberala principer lånats från det privata näringslivet. Det betyder att störningar i produktion och leveranser omedelbart kan få stora konsekvenser, i vården riskeras människors liv och hälsa”, fortsätter han.

Och han skräder inte orden.

“Reformerna kan i mångt och mycket förklaras av att en liten krets frälsta nyliberala ekonomer med stöd från näringslivets tankesmedjor, svenska och internationella, kommit att få agera experter över inte bara ekonomin, utan även över sjukvården, skolan, den högre utbildningen, klimatpolitiken, kriminalpolitiken – ja över hela samhället… Den nyliberala idén om hur samhället och staten ska styras bygger nämligen på den minst sagt problematiska föreställningen att offentliga experter och tjänstemän aldrig kan veta bättre än marknaden. Den är alltså på sätt och vis direkt kunskapsfientlig.”

I Stockholms pandemiplanering från 2007 nämns behovet av att se till att det finns lager av skyddsutrustning. Men i den nya planen är det borta. Behovet att lagerhålla skyddsutrustningen nämns inte med ett ord!

I Västra Götalands planering för 2006 stod det: “Lagerhållningen av adekvata andningsskydd bör utökas. En årsförbrukning motsvarande 8.000 andningsskydd bör hållas i lager i regionen. Nationella riktlinjer och nationell upphandling efterfrågas. Beredskapsskedet eller WHO fas 4-5: – Intensifierad information och spridning av hygienriktlinjer – översyn på enhetsnivå av lager av skyddsutrustning (handskar, förkläden/skyddsrockar, munskydd, andningsskydd, visir/skyddsglasögon)”.

Men i den uppdaterade versionen från 2016 nämns något behov av lager av skyddsutrustning inte alls!

Denna nedmontering har skett trots att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under tiden gått ut med specificerade och konkreta krav på lagerberedskap inför pandemier!

Man kan inte annat än hålla med Victor Pressfeldt när han som slutkläm i sitt debattinlägg slår fast:

“Regeringen kan med omedelbar verkan tvinga fram ökade volymer av inhemsk produktion av sjukvårdsmateriel. Den kan även genast påbörja uppbyggnaden av ett nationellt beredskapslager för läkemedel, vacciner och medicinsk utrustning…

Då kan dessa insatser i stället utgöra grundplåten för permanenta beredskapslager och därmed en bättre svensk krisberedskap i vården. Och förhoppningsvis kan förändringarna i krisberedskapen utgöra början på slutet av den nyliberala marknadsstyrningen som förpassat landets experter från spelplanen till läktaren.”

Mycket kloka ord!

Peter Widén

Liknande artiklar