Palmeutredningens förundersökningsledare Krister Petersson söker bland organisationer på internationell nivå, och säger sig vara säker att sanningen om mordet inom en inte alltför avlägsen tid kommer uppdagas

Palme-utredningens chef: “Att vi kommer att klara upp det här är jag helt övertygad om”

Krister Petersson, som sedan ett år varit förundersökningsledare i utredningen om mordet på Olof Palme, säger nu att han är helt övertygad om att en lösning är inom sikte.

– Vi håller flera förhör i veckan och har kontakt med myndigheter i flera länder, berättade i går (21 februari) Petersson i SVT:s Aktuellt (och citerad i tidningen Expressens nätupplaga).

Den nye förundersökningsledaren Petersson fick nog många ögonbryn att höjas när det i början av oktober förra året blev känt att utredningen sänt en begäran till den militära underrättelsetjänsten (MUST) om att få ut uppgifter till mordutredningen.

Eftersom MUST är den officiella svenska institution som bedöms ha haft den mest nära relationen till det superhemliga NATO-styrda nätverket Stay Behind, som bildades av den US-amerikanska underrättelsetjänsten CIA efter andra världskriget. I Sverige kom ett Stay Behind-nätverk till stånd under 50-talets första hälft.

Stay Behind, som förmodligen upplöstes någon gång i början av 90-talet, var ett i huvudsak europeiskt fenomen, men avläggare fanns också på andra håll, till exempel i Sydafrika under apartheidregimen.

Det är känt att en Stay-Behind-grupp var verksam i centrala Stockholm under mordnatten den 28 februari 1986. Gruppens “övning” den natten påstå ha bestått i “spaning på narkotikahandeln”.

Men officiellt fanns aldrig Stay Behind-gruppen, och den har aldrig, så vitt känt är, förekommit i Palmeutredningen som spaningsuppslag eller på annat sätt.

Peterssons upplysning om utredningens kontakter utomlands kan mycket väl handla om Stay Behind.

– Kontakterna med andra länder handlar om flera saker. Bland annat teknisk kunskap och information om organisationer, är den information som Krister Petersson nu offentligt har gått ut med.

Främst i Italien och Belgien har Stay Behind genomfört flera blodiga terrordåd. I Italien i början av 60-talet dessutom en allvarlig ansats till en militärkupp. I Grekland löpte man 1967 linan ut.

Den svenska Stay-Behind-gruppen var nära knuten till den brittiska underrättelsetjänsten, som bland annat stod för utbildningsinsatser på plats i Sverige.

I Sverige, till skillnad från fallet i många länder, har all diskussion om Stay Behind undvikits av den politiska makten. Sveriges riksdag var under de årtionden Stay Beind existerade helt ovetande. Endast ett fåtal regeringsmedlemmar kände till det superhemliga Nato-nätverket, som i huvudsak var organiserat kring celler av högerextremister, vapenentusiaster, militärer och poliser. Den högsta ledningen bestod av toppfigurer från krigsmakten och kapitalägarklassen, det så kallade “näringslivet”.

Vid 80-talets mitt betraktades Olof Palme av Nato och Stay Behinds övriga uppbackare som en fiende på den internationella politikens arena. Det handlade om hans engagemang för avspänning med Sovjetunionen, hans arbete mot kärnvapen, hans motstånd mot en öppen militär USA-intervention i Centralamerika och hans energiska kamp mot den rasistiska apartheidregimen i Sydafrika.

En väsentlig fråga som osökt inställer sig är i vilken mån Stay Behind haft inflytande över Palme-utredningens tidigare inriktning. Sticker ut gör naturligtvis Hans Holmérs och Ebbe Carlssons hjälpreda Carl-Gustaf Östling. Denne nazistiske polisman smugglade illegalt vapen och annan utrustning åt utredningen under Holmérs tid. Han var också huvudperson inom den märkliga skytteklubben “Arla Gryning”, där många högerorienterade militärer och poliser deltog. Arla Gryning har av flera bedömare setts som en självklar del av Stay Behind-nätverket. Holmér och Ebbe Carlsson passar, med hänsyn till bakgrund, ageranden och CV:n också in i mönstret. Något som också kan sägas gälla åklagaren och sedermera Säpo-chefen Jörgen Almblad.

Efter mordet gick det inte att ta miste på den känsla av tillfredsställelse som spred sig bland företrädare för flera Nato-länder. Förmodligen representativt var ett uttalande från Richard Burt, USA:s biträdande utrikesminister under Ronald Reagan:

– Sverige utan Palme blev ett mer normalt land. Regeringarna efter Palme försökte inte längre uppnå grundläggande förändringar i världen.

Ser vi nu, med Palmeutredningens nya inriktning, inledningen till att en politisk och rättslig varböld är på väg att spricka?

You May Also Like