Man skulle vara i skolan på bestämd tid, ren och snygg. Så står det i min gamla betygsbok från 1950-talet.

Om skolbetyg. “Kunden har alltid rätt”

Jag hörde ett inslag på TV-nyheterna för några dagar sedan som handlade om hur lärare i allt större utsträckning “hängs ut på nätet” och blir utsatta för hot och kränkningar därför att de sätter för låga betyg.

Ja, det är föräldrar och elever som tycker att betygen sätt för lågt.

Det är föräldrar och elever som är missnöjda med betygssättningen och som på olika sätt försöker “förmå” lärare att ändra till högre betyg. Man hotar med att byta skola om inte eleven får högre betyg. Det sades inget i programmet om mutor. Men det skulle inte förvåna mig om sånt också förekommer.

Det finns Facebookgrupper där föräldrar ventilerar sina åsikter om både skolan, enskilda lärare och rektorer, där tonläget ibland kan bli ganska “uppskruvat”.

“Sociala medier utmanar gränser i arbetslivet. Tidigare har vi betraktat mobbning som ett internt problem inom organisationer. Nu utmanas gränserna”, säger Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet, som skrivit ett forskningsprojekt, “Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan”

Hon fortsätter:

“Vi har formats i ett kundbeteende, och i kundrelationen fostras vi att ställa krav. Det är inte fel att ställa krav, men problemet är när det går över gränsen och blir en negativ del av lärarnas arbetsmiljö. Hot och våld inom skolområdet ökar på europeisk nivå, men även i Sverige. Arbetsmiljöverket och Lärarförbundet har också uppmärksammat lärare och rektorer som utsatt grupp vad gäller påtryckning”, säger Rebecka Cowen Forsell i en artikel från Malmö universitet.

Det här är inget helt nytt. Det har förkommit tidigare. Men i och med förändringen av skolan där vi får allt fler privatskolor som drivs av vinstintresse, har skolan undan för undan blivit en affärsrörelse där föräldrar och elever numera ses som “kunder”, som vandrande skolpengar.

Det är de privata skolorna som är pådrivande. Men kommunala skolor dras med för att hänga med i konkurrensen om “kunderna”.

Att sådana här påtryckningar kan vara “framgångsrika” finns det klara exempel på. Så här skriver tidningen Skolvärden 6 september 2019 under rubriken “Rektor höjde betyg trots lärarens protest”:

“Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgift till facket är det inte första gången.”

Det här hände vid Internationella Engelska skolan. Läraren som vägrade ge efter för påtryckningen, i det här fallet från rektorn, som i sin tur förmodligen utsatts för påtryckning från föräldrar, sade upp sig i protest.

Vi vet också att “betygsinflationen” tagit fart i om med den ökade privatiseringen av skolan. Det sätts “glädjebetyg”. Höga betyg visar ju hur bra skolan är och detta gör att man lockar till sig fler “kunder”. Nationella prov och andra undersökningar visar att det ibland finns ett “glapp” mellan betyg och kunskaper. Ett “glapp” som beror på dessa “glädjebetyg”.

En del av er har kanske läst Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman. Romanen finns också som film från 1931. 1968 visades den som TV-serie med den förträfflige Evdin Adolphson i huvudrollen.

I centrum för handlingen, som utspelar sig på svenska flaggans dag 6 juni 1913, står den företagsamme värdhusvärden Markurell, som oroar sig för att sonen Johan inte ska bli godkänd i sin studentexamen. (på den tiden kunde man bli kuggad. Numera tar ju alla “studenten”. Min anmärkning) Markurell planerar därför helt fräckt att muta skolans ledning med en middag och ett “generöst stipendium” till minne av sonens examen.

Det hela får ett tragikomiskt slut då det visar sig att herr Markurell inte är far till Johan.

Rolf Waltersson

You May Also Like