Maryse Condé (född Boucolon) är enligt många den karibiska övärldens litterära Grand Old Lady. Hon såg dagens ljus i Pointe-à-Pitre på ön Guadeluope 1937. Hennes namn har figurerat många gånger i diskussionen om nobelpriset i litteratur. Inte så få anser att Maryse Conde borde ha fått det för länge sedan.
Något Nobel-pris har det hittilldags inte blivit. Dock har hon för sitt författarskap belönats med ett stort antal andra internationella litterära utmärkelser.
Tjugotalet romaner har det blivit; men endast fem har översatts till svenska: Ungdomsboken Där Joliba gör en krök, Färden genom mangroven, Tills vattnet stiger, Desirada och Segu. Den förstnämnda översatt av Gunnel von Friesen och den sistnämnda av Svante Hansson. De övriga av Helena Böhme.
Maryse Condés böcker handlar till stor del om koloniseringen av Afrika och Karibien. Guadelope utsattes först för erövringsförsök av spanjorerna. Det avvärjdes a genom den karibiska ursprungsbefolkningens, motstånd. Men fransmännen vann under 1600-talet kontroll över ön, och ursprungsbefolkningen utrotades. Därefter kom Guadelope i likhet med andra karibiska öar att präglas av slavhushållning, möjliggjord genom import av bortrövade, förslavade och brutalt tvångsförflyttade afrikaner.
Guadelope kom sedan under historien att ömsom styras av fransmännen, ömsom av britterna. En mycket kort period (1813-14) stod ögruppen faktiskt formellt under svensk överhöghet.
Maryse Boucolon var äldst av hela åtta syskon i familjen. 16 år fyllda blev hon ivägskickad till Paris. Studier i franska stod på programmet. Hennes modersmål var karibisk kreol.
I Paris förälskade hon sig i en skådespelare från Guinea, Mamadou Condé. Med honom tog hennes liv en kraftig vändning. De flyttade till Västafrika, först Guinea och sedan Ghana. Därefter Senegal och Elfenbenskusten.
Under åren Västafrika involverades hon i den anti-kolonialistiska politiken och blev även bekant med ett antal sedermera kända afrikanska författare. En var den kvinnliga dramatikern Ama Ata Aidoo. Andra var Ayi Ksei Arma, också han från Ghana,och den senegalesiske författaren Sembene Ousmane. (som eFOLKETt tidigare presenterat). Ousmane anses även vara en av de mest kända och inflytelserika filmregissörerna från Afrika.
Maryse Condé deltog dessutom i några socialistiska projekt under sina år i dessa länder och mötte då Che Guevara.
Maryse Condés självbiografi är som läsaren nog förstår ingen ordinärt upplagd självbiografi. Maryse Conde skriver helt utlämnande om sitt händelserika och turbulenta liv på en vacker och mustig prosa. Hon går i berättelsen tillbaka till sin ungdom och funderingarna om en möjlig framtid som författare. Hon tänker på hur slaveriet präglat de karibiska öarna. Och på hur slavhandelns följder påverkat Västafrika.
Maryse Condé har verkat som lärare på de båda universiteten i NewYork, Harward och Colombia. Vid Colombia University undervisade hon i franskspråkig karibisk litteratur, fram till 2002.
Hennes självbiografi Livet utan masker i svensk översättning (Helena Böhme) gavs ut 2014 på Leopard förlag.
Kjell Andersson
