Ökade klyftor med vårdmarknad

Fri etableringsrätt och vårdval står i motsättning till Hälso- och sjukvårdslagen om att vården ska vara tillgänglig för alla på lika villkor och att de med störst vårdbehov ska ges företräde. Klyftorna ökar mellan fattiga och rika, mellan olika områden i storstadsregioner och mellan stad och land. Privata vårdcentraler startar upp där de lönsammaste patienterna finns.

Sedan vårdvalssystemet trädde i kraft 2010 har över 80 procent av de drygt 200 privata vårdcentraler som etablerats lokaliserats i storstadsområden och i större städer. Analyser som gjorts av Tillväxtverket, Konkurrensverket, Vårdanalys och Riksrevisionen visar enligt Vårdanalys att dessa ”nyetableringar främst ägt rum i områden med god tillgänglighet sedan tidigare.”

I glesbygdsområden där det skulle behövas fler vårdcentraler har nästan inga nya vårdcentraler tillkommit.

Ojämlikheten mellan hög- och låginkomsttagare har ökat markant. De vinstsyftande vårdcentralerna har i huvudsak etablerats i områden med högre medelinkomst bland befolkningen, och i denna grupp är också nöjdheten störst med primärvårdens utveckling efter vårdvalet.

Riksrevisionen konstaterar att det inte längre finns något samband mellan lokaliseringen av nya vårdcentraler och människors behov av vård.

Som en följd har också vårdutnyttjandet bland ekonomiskt välbeställda med lindriga vårdbehov som grupp ökat betydligt mer än för människor med tunnare plånböcker med större och mer komplexa vårdbehov.

Lätta vårdbehov prioriteras i högre grad än vårdtunga fall, i synnerhet när ersättningen grundas på antalet besök hos vårdcentralen. Av lätt insedda skäl är systemet också kostnadsdrivande.

Det ger starka incitament för att ta emot patienter som egentligen inte motiverar ett läkarbesök och snabbehandla dem för att öka intäkterna och därmed öka utrymmet för vinst. Det innebär stora förluster av vårdresurser som kunde ha används för att bidra till en bättre och jämlikare vård.

De privata vårdcentralerna får alltså skattemedel som de använder på ett sätt så att vinsten ska maximeras i stället för att använda pengarna där de ger mest vårdnytta.

I landsting och regioner som har viktat ersättningssystemet annorlunda har de negativa konsekvenserna av den fria etableringsrätten och vårdvalet kunnat begränsas i viss eller större utsträckning.

De som försvarar marknad och vinstsyfte inom primärvården framhåller vanligtvis att det handlar om människors valfrihet att välja vårdcentral. Men som sjukvårdsprofessorn Göran Dahlgren beskriver det så har människor ingen möjlighet att ”rösta med fötterna” när det gäller var privata vårdcentraler väljer att etablera sig.

Liknande artiklar:
Peter Widén kritiserar sjukvårdens prioriteringar när det gäller läkemedel Ibland blir kapitalismens grymhet övertydlig. Som
Platsbristen inom vården ökar Överbeläggningen på sjukhusen i Sverige har, enligt den statistik som SKL
BB-ockupanterna i entrén på Sollefteå sjukhus i början av februari 2017. Reportage om ”propagandakrig” i
Det nalkas återigen Folk och Försvar i Sälen. Rikskonferensen där politiker och försvarsmänniskor samlas och