Ny bok om mordet på Olof Palme

I den nyutkomna boken Stieg Larssons arkiv (414 sidor, utgiven på förlaget Bokfabriken och redan översatt till 25 språk) följer författaren Jan Stocklassa i Stieg Larssons spår i forskandet efter Olof Palmes mördare. Faktagranskare har Gunnar Wall varit. 

Stieg Larsson, som 50 år gammal avled 2004, blev efter sin död världsberömd som författaren till den postumt utgivna så kallade Millenniumtrilogin.  Mindre känt har varit att han efter mordet 1986 på Sveriges socialdemokratiska statsminister Olof Palme lade ner oerhörd energi på egna efterforskningar utifrån en, enligt honom själv och många andra, välgrundad hypotes:  Att den sydafrikanska apartheidregimen i samverkan med svenska högerextremister låg bakom mordet.

Särskilt ville Stieg Larsson rikta ljuset mot en sedan 1985 på Cypern bosatt högerextremist och Palme-hatare vid namn Bertil Wedin. Denne var sedan flera år rekryterad till den sydafrikanska säkerhetstjänsten av den ökände spionen och yrkesmördaren Craig Williamsson.

Sedan 1986 har de svenska utredarna av Palme-mordet lyckats med bedriften att inte hålla ett enda meningsfullt förhör med Wedin. För Jan Stocklassa räckte det med ett  försök. Under falskt namn och som frilansare med utsikt att få sälja en intervju till Svenska Dagbladet skred Stocklassa till verket. Resultatet blev en intervju som sträckte sig över tre dagar.

Stocklassas intervjuar också Wedins “samarbetspartner” Alf Enerström, den famöse Palme-hataren vars gränslöst hatiska kampanj mot Olof Palme finansierades av svenska näringslivskretsar. Bland de näringslivstoppar som särskilt utmärkte sig som uppbackare av Enerström fanns den kände SE-bankdirektören Lars-Erik Thunholm.

Mycket i bokens andra del handlar om en minst sagt udda person som fungerat som mångårig assistent åt Enerström. Assistenten var redan vid tidpunkten för mordet djupt engagerad i Enerströms hatiska kampanj mot Olof Palme. Sedan 1998 har han upprätthållit en omfattande mejlkontakt med Bertil Wedin, med vilken han fick kontakt genom Alf Enerströms förmedling.

Stocklassa lyckas få tillgång till hela mejltrafiken mellan Wedin och Enerströms assistent. Dessutom får han hjälp av en synnerligen skicklig mullvad i kartläggningen av assistenten. Kartläggningen resulterar i Stocklassas hypotes att denne udda man kan ha varit direkt inblandad i mordet.

Också ett antal sydafrikanska före detta agenter intervjus av Jan Stocklassa, bland dem Craig Williamson. En tid efter intervjun kontaktar Williamson Stocklassa. Han påstår att han vill fästa uppmärksamheten på att ett antal mord som begicks av säkerhetstjänsten också handlade om starka ekonomiska intressen. I fallet Palme skulle det vara så att den så kalla Iran-Contras-affären fanns med i bilden. Intressenter var USA, Iran, Sydafrika och den kontrarevolutionära terroristiska rörelsen i Nicaragua. Men bland intressenterna fanns förstås också vapenkrämarna, som tillsammans med oljeleverantörerna i Iran var involverade i den hemliga operationen. Och bland vapen- och krutförsäljarna fanns svenska Bofors …

Williamson antyder att Palme och den svenska regeringen nåtts av informationer om det dödsbringande skumrasket. Och att Palme förmodligen ämnade på något sätt motverka det. Den svenske statsministern var redan, genom sitt internationella inflytande, den sydafrikanska regimens farligaste motståndare bland ledande väst-politiker. Till detta fogades så nu risken att han skulle avslöja och skada en operation som inte bara var av vital betydelse för Sydafrikas regering utan främst för initiativtagaren: Regeringen i Washington. Som bekant var ju meningen med hela upplägget av operationen att Reagan-administrationen skulle kunna föra USA-kongressen bakom ljuset. Bekant är också att Olof Palme samma dag som han mördades var mycket upprörd. Och att hans häftiga reaktion var kopplad till ett samtal han hade med Iraks ambassadör.

Stocklassas bok innehåller även många påpekanden om fakta rörande relationer mellan svensk högerextremister som figurerat kring mordet och mordplatsen. Tankeväckande bland påpekandena är bland annat vad gäller Bertil Wedin att denne varit knuten till Wallenberg-gruppens ideologiska/mediala engagemang och att det var Bertil Wedin som ordnade så att den framträdande högerextremisten och Palme-förföljaren C.G. Holm anställdes av arbetsgivarorganisationen Industriförbundet.

Strax efter mordet vidarebefordrade det svenska civilförsvarsförbundets generalsekreterare K.G. Bäck ett tips med ursprung i den brittiska underrättelsetjänsten. Innebörden var att bakom mordet stod en grupp svensk affärsmän, ett sydafrikanskt mordkommando och en person med någon sorts anknytning till SÄPO. Vapenaffärer skulle finnas med i motivbilden.

Bäck vidarebefordrade tipset till SÄPO. Där försvann det spårlöst.

Stocklassas bok tillför ytterligare några pusselbitar. Kanske ska snart pusselbitarna kunna fogas samman så att ansikten framträder och vi tydligt kan skönja vilka affärsmännen, säkerhetsmännen och mannen med anknytning till SÄPO faktiskt är.

Jan Stocklassa har gjort en särdeles imponerande journalistisk insats. Stieg Larssons arkiv rekommenderas varmt.

Tomas Widén

P.S. Se också: eFOLKET-artikeln Småländsk smed kan leda utredningen om mordet på Olof Palme framåt. I den artikeln finns ytterligare länkar till några andra för ämnet relevanta eFOLKET-artiklar. D.S.

Liknande artiklar: