Vad gör man när gamla hjältar som står staty avslöjas för att ha utfört illdåd?
Vi har sett hur statyn av Saddam Hussein vräktes omkull av en ilsken folkmassa.
I England rev man statyn av slavhandlaren Edward Colston. Statyn släpades iväg och dumpades i floden.
I USA pågår en het debatt i kölvattnet på mordet på George Floyd. Vad ska man göra med statyer över slavägare och sydstatsgeneraler och som stred för slaveriets bevarande? Ett slaveri som bär rasismen med sig ända in i våra dagar.
Det sägs att det är vinnarna som skriver historien. Det är lika viktigt att även de besegrade ger sin version av historien.
Även i Sverige har vi hjältar som inte helt igenom var så hjältemodiga och godhjärtade som det påstods en gång i tiden.
En av dem står staty på Gamla Torget i Norrköping. Det är Louis De Geer (1587-1652), adelsmannen, bankiren, skeppsredaren, industrimannen och vapentillverkaren och vapenhandlaren som beskrivs som den svenska stormaktstidens största industriman. Ja till och med “den svenska industrins fader”.
På minnesplaketten på statyn som restes 1945 kan man läsa:
“Louis de Geer, född 1587 död 1652. Den svenska industrins fader. I Norrköping upprättade han vapenfaktori och mässingsbruk och grundlade stadens textilindustri. Under ofredstid smidde han våra vapen och var ett trofast stöd för konung och folk.
Monumentet är rest nära de stränder, där han själv en gång lyssnat till forsarnas dån och arbetets sång”
Vad man “missade” att skriva på minnesplaketten är att Louis de Geer också var den svenska slavhandeln fader.
Han grundade företaget Afrikanska kompaniet. Tillsammans med drottning Kristina grundade han den svenska slavkolonin Cabo Corso på Afrikas västkust, (Guldkusten. Nuvarande Ghana) och man byggde det svenska slavfortet Carolusburg, där tillfångatagna slavar förvarades i fängelsehålor i väntan på att transporteras över Atlanten i de så kallade “triangelhandeln”.
Louis de Geer är anfader till den svenske konstnären Carl Johan de Geer. För några år sedan mötte Carl Johan en man som berättade en märklig historia:
“Döm om min förvåning när Antonio, en brasiliansk man, berättade för mig att han är ättling till en slav som Louis De Geer låtit frakta med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Detta med stöd av drottning Kristina. Antonio kände att hans eget och hans förfäders öde för alltid var förknippat med namnet De Geer”,
berättar Carl Johan de Geer inför sin utställning “Släkten och slavarna”.
För Carl Johan var detta om anfaderns inblandning i slavhandel något av en väckarklocka. Det resulterade i en utställning som visats på många platser runtom i Sverige. Det började i Norrköping. Därefter har utställningen visats i bland annat Södertälje, Kalmar, Kristinehamn och Södertälje.
Utställningen består av sju installationer, bland annat en stor tavla som visar hur “liket kommer ut ur garderoben”. I samband med utställningen visas också två filmer. En dokumentär som Carl Johan de Geer gjort och som heter “Mormor, Hitler och jag”. Filmen fick en guldbagge 2020 för bästa dokumentär. Den andra filmen heter “CJDG”, som jag antar är förkortningen av Carl Johan De Geer.
Det har kommit in protester mot att statyn av Louis De Geer ska stå på Gamla Torget i Norrköping. En del vill att den ska tas bort. Andra tycker att man åtminstone borde komplettera informationsplaketten med upplysningar och Louis De Geer och hans slavhandel.
Carl Johan de Geer har en egen idé:
“Jag skulle vilja göra en liten bronsskulptur, nära Milles staty av Louis De Geer i form av en skolbänk. Det finns en ironi i det, och det är att det inte har skett någon undervisning i skolan om Sveriges inblandning i slaveriet.
Jag hade inte hört något om detta förrän jag fick veta det av en slavättling i Brasilien som tyckte att mitt efternamn hade bidragit till hans släkts hemska öde.
Jag blev helt chockad och tänkte; varför har jag aldrig fått veta detta i skolan”, säger Carl Johan De Geer till Kulturnyheterna.
Statyn av Louis De Geer är gjord av Carl Milles, som hade ett nazistiskt förflutet och som jag skrivit om i eFOLKET 9 mars 2021 under rubriken: “Offentlig konst i Eskilstuna – Guds hand av Carl Milles”.
“Svensk slavhandel – En del av vår historia det inte talas så mycket om”. eFOLKET 2 oktober 2019.
Mer om utställningen “Släkten och slavarna” hittar man under: “Carl Johan De Geers släkt och slavar – Kultursidan.nu”
Gå gärna in och se och lyssna till en trailer (1 minut och 30 sekunder) om filmen som visas i samband med utställningen “Mormor, Hitler och jag”.
PS. Det finns säkert flera statyer som man kan ha “åsikter om”. “Hjältekonungarna” Gustaf II Adolf och Karl XII och Carl von Linné med flera. Flera av Linnés lärjungar var kritiska till slavhandeln. Själv såg Linné inget problem med den handeln.
Statyerna kan stå kvar som en del av vår historia, men gärna med kompletterande information utöver de något ensidiga “hjälteberättelserna”, så att man i alla fall påvisar att deras glorior har hamnat snett.
Rolf Waltersson
