Julen står för dörren. Vi förbereder oss att fira jul. En riktig svensk jul med allt vad det innebär. Men hur svenska är egentligen våra svenska jultraditioner.
Från början var julen i Sverige en hednisk tradition. Men i och med kristendomens intåg runt 1100-talet har den hedniska traditionen övertagits av den kristna jultraditionen som innebär att julen firas till minne av Jesu födelse julaftonen 24 december.
Flertalet av de nutida jultraditionerna härstammar till stor del från 1700-, 1800- och 1900-talen. Men en del traditioner har sin bakgrund mycket längre bakåt i tiden.
Men hur många av dessa traditioner är egentligen svenska. Det kan ju vara roligt att titta på det, nu när det från olika håll ock kanter, men främst från extremt högerhåll, hävdas att “våra svenska traditioner” är hotade. Underförstått hotade av hemska muslimer:
Bara detta att julen firas till minne av Jesu födelse är ju en “importerad” tradition sedan kristendomens intåg i Sverige.
Jesus moder Maria bar huvudduk, så kallad hijab. Att bära hijab (huvudduk) får många att bli upprörda, trots att huvudduk har burits av kvinnor i långa tider här i Sverige..
Jesus själv var en judisk pacifist som föddes i staden Betlehem i Palestina.
Den sjuarmade adventsljusstaken många av oss har i fönstren är den sjuarmade judiska menoran.
Vi firar Lucia, som var ett italienskt helgon som föddes på Sicilien. Lucia dog martyrdöden när hon brändes på bål för sin kristna tro.
Undrar om det är från detta vi fick häxprocesserna och häxbränningarna som härjade runtom i Europa från 1400-, 1500-talet och ända fram mot slutet av 1600-talet. I Sverige fick denna häxjakt sin kulmen i mitten av 1670-talet då 71 “häxor” brändes på bål i Torsåker i Ångermanland.
På tal om Lucia:
Luciasången (Sankta Lucia) är en melodi från Neapel.
“Stilla natt” är en tysk julsång.
Stallevisan, “Staffan var en stalledräng…” handlar om martyren Sankt Staffan. Sankt Staffan var stalledräng under den maktfullkomlige kungen Herodes den store. Samma Herodes som utfärdade påbudet att alla gossebarn upp till 2 års ålder i Betlehem med omnejd skulle dödas. Detta för att han skulle vara säker på att även Jesus blev dödad.
Det var detta som gav upphov till “Värnlösa barns dag” (som tidigare hette “menlösa barns dag”). Att vi skall minnas barnamorden i Betlehem.
Julgranen, som sägs symbolisera livets träd i Paradiset, är en sed från 1400-talet och kommer från Tyskland.
Självaste Jultomten (Sankt Nikolaus) har sitt ursprung från en givmild biskop som levde i Turkiet på 300-talet.
Enligt legenden räddade Sankt Nikolaus tre fattiga flickor från prostitution genom att kasta pengar till dem genom skorstenen. Pengarna landade i en av flickornas strumpor som hängde och torkade efter tvätten, något som utvecklades till traditionen att lägga presenter i julstrumpan.
(dagens berg av julklappar lär knappast få plats i en strumpa)
Risgrynsgröten, som är ett måste för många på julbordet, är naturligtvis en importerad sed eftersom vi inte odlar ris i Sverige.
Den belysta julstjärnan vi hänger upp i fönstret symboliserar Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus föddes, är en tradition som lär komma från Tyskland.
Likaså julstjärnan som sitter i julgranens topp är en tradition som kommer från Tyskland.
Julmusten, som står på alla julbord, kommer från Tyskland.
Adventskalendrarna med de 24 luckorna kommer också från Tyskland.
Saffran i lussebullar och lussekatter, mandeln i risgrynsgröten, kryddorna i pepparkakor och annat julbröd har också kontinentala influenser.
Även det svenskaste av allt på vårt julbord, ja även påskbord och midsommarbord och alla andra bord, köttbullarna, lär vara importerade.
Det sägs att köttbullar bjöds vid Richard den II:s hov kring år 1000. Och att receptet på köttbullar och kryddningen i dåtidens kokböcker kom från Bagdad.
Och det kanske svenskaste av allt – Kalle Anka på TV på julaftonen – kommer från USA.
En märklig sentida svensk jultradition. Det lär visst vara enbart i Sverige vi bänkar oss framför rutan på julaftonen för att titta på snuttar av tecknade Disney-filmer. Och det är i huvudsak samma filmer år efter år efter år.
Det finns säkert många fler “svenska jultraditioner” vi importerat från fjärran land.
Några av våra jultraditioner lär dock vara genuint svenska (eller nordiska). Dopp i grytan lär komma från vikingatiden. Men hur många har dopp i grytan på julbordet numera.
Även lutfisken är “våran egen”. Men jag tror att den smaklösa lutfisken (det är såsen med kryddpeppar från fjärran land som ger smaken) också är på väg ut.
PS. Det som från början var tänkt att vara en “fröjdefull jul” har nu kidnappats av kommersiella krafter och blivit en “köphysterins jul”.
GOD JUL
Rolf Waltersson
