Grafen här nedan som tagits fram av den US-amerikanska tankesmedjan, EPI, visar på ett nästan övertydligt sätt behovet av facklig organiseringen och vad bristen på facklig organisering får för följder:
Ju mindre andel av arbetarklassen, som är fackligt organiserade, desto större andel av inkomsterna i samhället går till den rikaste tiondelen av befolkningen, det vill säga dem som lever på de övrigas arbete.
Så länge som andelen fackligt anslutna i USA var över 25 procent – ungefär till mitten av 1979-talet, så ökade timlöner i takt med den ökade produktiviteten, det vill säga arbetarna fick också förbättrade ekonomi – inte bara aktieägarna – på grund av effektiviseringar av produktionen. Sedan dess har den största delen av den ökade produktiviteten gått till aktieägarna, det vill säga de redan mycket förmögna i USA, se nedanstående diagram.
Economic Policy Institute, EPI, är huvudkällan till dessa uppgifter. Organisationen är en oberoende US-amerikansk tankesmedja, vars främsta uppgift är att ta fram material som visar på låg- och medelinkomsttagares situation och behov:
“ EPI anser att varje arbetande person förtjänar ett bra jobb med rättvis lön, överkomlig sjukvård och pensionssäkerhet. För att uppnå detta mål bedriver EPI forskning och analyser av den amerikanska ekonomiska statusen. EPI föreslår offentlig politik som skyddar och förbättrar de ekonomiska förhållandena för låg- och medelinkomstarbetare och utvärderar politik med avseende på hur de påverkar dessa arbetstagare.”
Läs mer:
H. Foste Hjälte
