eFOLKET har tidigare rest frågan om vem den höga Säpo-chefen var, som den sydafrikanska apartheidregimens agent i Stockholm, akademikern Jan W, använde som informatör.
Vi menar att det måste vara ett absolut krav att Säpo-chefens identitet nu äntligen offentliggörs.
Att Jan W hade en sådan Säpo-kontakt framgår svart på vitt av den rapport som den sydafrikanska säkerhetstjänstens Europa-ansvarige John Adam skickade till sin chef Craig Williamson i slutet av april 1986 – sju veckor efter mordet på Olof Palme. Craig Williamson var chef för en sektion inom säkerhetstjänsten som hette Long Reach, en avdelning som bland annat verkställde mord på apartheidmotståndare som bodde utanför Sydafrikas gränser.
I rapporten till Craig Williamsson har den högt uppsatte svenske Säpochefen tilldelats kodnamnet “R”. Rapporten till Williamson blev bekant för den av Desmond Tutu ledda Sanningskommissionen (TRC) i samband med att John Adam sökte amnesti för ett bombdåd mot ANC:s kontor i London 1982. Den som förhörde Adam var den svenske polisen Jan-Åke Kjellberg, som arbetade för TRC. Genom journalisten Anders Hasselbohms sökande blev innehållet i rapporten återgivit i svenska medier 2001.
Att kännedom om den i Adams rapport nämnde Säpo-chefen R:s verkliga identitet vore högintressant för svenska myndigheter i undersökandet av apartheidregimens möjliga inblandning i mordet på Olof Palme är självklart.
Offentliggörandet är också viktigt med anledning av Säpos och Stockholmspolisens skandalösa ryktesspridning rörande bombningen av ANC-kontoret. Ryktesspridningen gick ut på att det var Nelson Mandelas sydafrikanska anti-apartheid-organisation ANC som självt som låg bakom bomben mot organisationens eget kontor på Gamla Brogatan i Stockholm den 8 september 1986.
I programmet 20.00 i TV 1 hävdade Säpos Björn Erlandsson den 4 maj 1988 att han hade “en personlig hypotes”; som han uppenbarligen ville delge svenska folket:
– Det är min personliga hypotes att ANC arrangerade sprängningen. ANC hade tecknat ett hyreskontrakt för en ny lokal tre veckor innan sprängningen, och det är ju en intressant omständighet.
Kriminalinspektören Sune Tillström, som utredde sprängningen hängde på:
– ANC behövde publicitet för det var några hängningar som var på tapeten i Sydafrika.
Samma mening framförde Krister Hansén, en av cheferna på Säpos terroristrotel – där Alf Karlsson var högste chef 1986.
De tre polisernas skandalösa uttalanden om ANC och bombsprängningen finns citerade i Kari och Pertti Poutiainens bok Inuti labyrinten (sid. 733 f).
Naturligtvis reagerade ANC:s Sverige-representant Lindiwe Mabuza med upprördhet. ANC kontor i London hade sprängts 1982, samma år som en paketbomb, avsänd av Craig Williamson, dödade ANC-ledaren Ruth First i exilen Moçambique. 1984 dödade en annan av Williamsons paketbomber apartheid-motståndaren Jeanette Schoon och hennes sexåriga dotter Katryn, i exilen i Angola. 1988 mördades ANC:s representant i Frankrike. Dulcie September sköts till döds utanför sitt kontor i Paris den 23 mars 1988. Och i Sydafrika och Namibia mördade den sydafrikanska militären och säkerhetstjänsten med grym monotoni apartheids motståndare.
Svenska Säpo- och kriminalpolisers hypoteser om hyreskontrakt och publicitetsbehov på grund av att “det var några hängningar på tapeten” uppfattades naturligtvis av ANC som ett bottenlöst hån. Och som fientlig desinformation avsedd att vilseleda den svenska allmänheten.
Lindiwe Mabuzas slutsats var att “hypotesen” hade de svenska poliserna ”fått någon annanstans ifrån – den är inte svensk. (…) Det är en sån där förvriden idé som är typisk för Sydafrikas polis.
Bomben var mycket kraftig. Endast på grund av att förövarna tvingades att aptera den på utsidan av en stängd ståldörr dödades ingen av dem som befann sig i lokalen bakom dörren.
Var det “R”, apartheidregimens agent Jan W:s Säpo-kontakt på hög nivå, som låg bakom den famösa ryktesspridningen om att ANC bombat sitt eget kontor?
eFOLKET har talat med en person som under 80-talet rörde sig i högerextremistiska kretsar, och som berättat att en känd profil inom extremistmiljön hävdat att han var med och apterade laddningen på dörren till ANC-kontoret.
Att denne högerextremistiske centralfigur, vi kallar honom XX, varit delaktig i sprängningen, fick Säpo, enligt vår sagesperson veta senast 1987.
Från en annan källa har eFOLKET fått veta att XX under sommaren 1986 företog en resa till Sydafrika. Han åkte i sällskap med YY, en piketpolis som XX också umgicks med inom ramen för deras gemensamma engagemang inom den hemliga paramilitära underrättelse-organisationen Arla Gryning, även benämnd Stay Behind.
XX var mycket intresserad av kontakt med den extrema nazi-influerade sydafrikanska organisationen AWB (Afrikaner Werstandsbeweging). Han var också bekant med den nazistiske vapenhandlaren och instruktören i combat-skytte CG Östling. Polismannen CG Östling (numera avliden) var vapenexpert och anlitades av Hans Holmér och Ebbe Karlsson. Han sa upp sig från polisen 1986, efter mordet på Olof Palme. Han ägnade sig därefter åt sin firma som handlade med vapen och säkerhetsutrustning. Under en kort period var han också säkerhetschef på Televerket Radio. Den – säkerhetsklassade(!) – sysslan övertog han från sin affärskompanjon, högerextremisten och majoren Ingvar Grundborg, Det var alltså Grundborg som var säkerhetschef på Televerket Radio under mordkvällen den 28 februari 1986. Att både Grundborg och Östling hade anknytning till Arla Gryning är betydligt mer än troligt. Östlings kontakt med den militära underrättelsetjänsten och “kuppberedskapen” är dokumenterad (Lars Borgnäs: En iskall vind drog genom Sverige, sid 480 f) .
Det var också CG Östling som 1988 tillsammans med Ebbe Carlssons “livvakt” polismannen PO Karlsson försökte smuggla in buggningsutrustning – på beställning av Ebbe Carlsson. CG Östling angav vid inhandlandet Sydafrikanska legationen i Stockholm som beställare.
Några uppgifter om XX och bombdådet mot ANC finns förmodligen inte registrerade på Säpo. Som mycket annat som tangerar utredningen av mordet på Olof Palme är säkert tipset som rör XX spårlöst försvunnet.
Vår fråga: Finns några uppgifter, på Säpo eller någon annanstans hos polisen, om vem “den höga Säpo-chefen R” är?
Om hans identitet är känd måste den nu offentliggöras!
Om den inte är känd ska naturligtvis polis uppsöka Jan W och kräva honom på besked!
Engagerade personer har under de senaste veckorna gjort flera försök att få Jan W att tala ut. Han har vägrat. Nu måste det äntligen bli ett slut på hemlighetsmakeriet! Frågan om vem apartheidregimens handgångne Säpo-chef “R” var måste få ett svar! Och svaret måste offentliggöras!
eFOLKET har från Palme-utredningen begärt ut alla eventuella förhör och andra handlingar som rör apartheidregimens spion Jan W.
