Informativt och intressant möte med den kubanske ekonomen Fidel Vascós González.
Onsdagen den 25 september anordnade Svensk-Kubanska Föreningen, eFOLKET, Eskilstuna Folkhögskola och Latinamerikagrupperna ett informations och diskussionsmöte med den numera pensionerade kubanske ekonomen Fidel Vascós González.
Drygt 30 deltagare hade slutit upp.
Fidel öppnade med att säga att han delat in sin presentation i tre delar:
- Den Kubanska ekonomin.
- Den nya konstitutionen.
- Relationen Kuba-USA.
Han började med att konstatera att USA:s aggressiva politik inte började som ett svar på Kubas samarbete med Sovjetunionen. Så vill USA:s ledning gärna framställa historien. Tvärtom var Kubas närmande till Sovjetunionen ett svar på USA:s politik.
När rebellerna i 26-julirörelsen (den rörelse Fidel Castro, Che Guevara och deras kamrater organiserade) tog makten 1959 och genomförde en radikal jordreform möttes de av den US-amerikanska regimens vrede. Den US-amerikanska ekonomiska krigföringen tvingade Kuba att vända sej till Sovjetblocket för stöd och handel. 1961 försökte dessutom USA med hjälp av högerextrema exilkubaner invadera Kuba. (Grisbukts-invasionen).
USA:s blockad mot Kubas sockerexport ledde till att sockret istället såldes till Sovjetblocket. När Kuba producerade 8 miljoner ton socker gick 5 miljoner ton till Östblocket.
Kubas ekonomi blev en del av Comecons (det Sovjetledda handelssamarbetet) centralplanering. Kuba hade under dessa år en tillväxt på runt 7 procent per år.
När Sovjetunionen upplöstes drogs mattan bort under fötterna på kubanerna 75 procent av export och import försvann. Därför kallas de år på 90-talet som följde “Specialperioden”. Det var mycket svåra år för Kuba. Det var då man tog beslutet att satsa på massturism. Så lyftes Kubas ekonomi igen. Turismen har varit en räddning men innebär också som är väl känt problem.
Kuba har hela tiden utmärkt sej genom sin satsning på utbildning och hälsovård. Den profilen bibehölls och tillsammans med turismen betyder detta att Kuba idag, till skillnad från under Comecontiden, är en tjänsteekonomi.
Kuba hade vid revolutionen 1959 6000 läkare. 3000 av dessa stack i exil. Idag har Kuba 90 000 läkare. Om man räknar bort de 25 000 som arbetar utomlands blir det 1 läkare per 172 invånare. Sverige har 1 läkare per 250 invånare.
Av de läkare som arbetar utomlands jobbar många gratis. (i fattiga länder) I andra länder tar kubanerna betalt och hälsovård blir därmed en viktig exportartikel.
Men efter “Specialperioden” har den kubanska ekonomin växt långsammare med typ 2 procent om året. (När Sovjetblocket kollapsade sjönk bruttonationalprodukten (BNP) med 34 procent).
2018 var den materiella exporten 2.5 miljarder dollar och den materiella importen var 11.5 miljarder. Situationen räddas av just tjänsteexporten (läkare, hälsovård m.m.) som går med ett överskott på 12 miljarder dollar.
Ekonomin lider naturligtvis svårt av USA:s handelsblockad Men det finns också inhemska orsaker. Den extrema centraliseringen med sina rötter i Comeconperioden är en av dom.
Produktiviteten är låg. Ännu lägre blir den per arbetare eftersom den kubanska regimen föredrar att människor har ett arbete istället för att gå arbetslösa. En viss överanställning blir resultatet och produktionen per arbetare blir ju då lägre. För samhället blir det dock en vinst. Om personerna istället skulle gå arbetslösa skulle ju samma stat som nu anställer dom få betala arbetslöshetsunderstöd istället. Nu kan de i alla fall få bidra och ingå i en arbetsgemenskap.
(Detta visar ju på den socialistiska ekonomins fördel jämför med kapitalismen där privata företag enbart anställer när anställningen kan ge maximal profit och samhället får ta kostnaden för arbetslösheten. Min anm. pw)
Arbetslösheten på Kuba ligger på 1,7 procent. (I Sverige uppgick arbetslösheten i augusti 2019 till 7,1 procent.)
Produktionen av livsmedel är för liten. Kuba importerar livsmedel för 2 miljarder dollar per år.
Investeringarna behöver fördubblas från 10 procent av BNP till 20 procent.
Regeringen pekar på att exporten måste öka och att mycket av det Kuba importerar måste börja produceras i landet.
Likaså måste investeringar utifrån ökas. Den privata och kooperativa sektorn måste utvecklas samtidigt som huvuddelen av ekonomin måste fortsätta vara samhällsägd. Av 4,5 miljoner löntagare arbetar idag 3 miljoner i den statsägda sektorn. Resten, 1,5 miljoner, i den privata och kooperativa.
Kuba har ju nu antagit en ny konstitution. 1940 antogs en för sin tid ganska progressiv och modern konstitution. Den sattes ur spel av general Batistas statskupp 1952.
När 26-julirörelsen tog makten 1959 så infördes en rad dekret men det dröjde till 1976 innan Kuba fick en egentlig konstitution.
Efter en omfattande diskussion i hela samhället har nu en ny konstitution antagits. När förslaget skickades ut på remiss kom mer än 600 000 ändringsförslag in. Många var ju lika varandra och resultatet blev att 760 ändringar gjordes. Därefter ställdes förslaget till allmän omröstning. 90 procent av folket deltog och av dom röstade 87 procent ja.
USA har ju alltid påstått att man fört sin fientliga politik mot Kuba eftersom Kuba varit knutit till Sovjet. Det har inte varit sant och det visas av att USA aggressivt skärpte sin politik mot Kuba efter Sovjets upplösning. Man antog till exempel den oerhört fientliga Toricello-lagen. Man beslutade att Castroregimen skulle störtas och att Kuba skulle styras av en US-amerikansk ståthållare. Den ekonomiska blockaden skärptes. Varje år röstar FN om den US-amerikanska blockaden och de enda som stöder den är USA och Israel.
Men president Obama inleddes så småningom en ändring. Obama besökte Kuba och inledde samtal med Raul Castro. Med Trump kastades dock alla framsteg bort. Trump har istället extremt skärpt den ekonomiska krigföringen. Kryssningsbåtar stoppas. Antalet turister har sjunkit från 5 miljoner till 4 miljoner trehundra tusen. En minskning med 700 000 alltså.
Kuba får ett visst stöd i denna svåra situation. Till exempel har Kina nyss donerat 100 miljoner dollar i stöd.
Så långt Fidel Vascós genomgång. Därefter vidtog frågor och diskussion. Många ämnesområden berördes.
Den US-amerikanska Trump-regimen har beslutat sej för ökad aggression och att strypa Kuba ekonomiskt. eFOLKET kommer att fortsätta bevakningen av USA:s aggressiva Kuba-politik.
Peter Widén
