Den US-amerikanske författaren Shaan Sachdev beskriver effekterna av Natos expansion i östra Europa:
För det första glider den officiella berättelsen till stor del förbi historien om Natos framfart mot Rysslands västra gränser, och hur man lagt till militärbaser, missiler och kärnvapenuppdragspartners längs den vägen. Dessa berättelser ramar in Nato som en “försvarsorganisation” snarare än som en “militär arm för att upprätthålla USA:s hegemoni” och ignorerar 30 år av varningar från ryska (och amerikanska) tjänstemän om att Natos expansion österut skulle ge upphov till problem.
De ger också upphov till frågan om USA skulle reagera om Ryssland eller Kina byggde missilsilos i Tijuana, samtidigt som de beväpnade regionala allierade som Venezuela, Kuba och Nicaragua.
Den US-amerikanska filosofen och humanisten Cornel West sammanfattade det nyligen för tidskriften New Yorker:
“Det amerikanska imperiet har liten eller ingen moralisk auktoritet när det kommer till brott mot internationell rätt och störtandet av nationell suveränitet, som i Latinamerika, Mellanöstern och Asien.”
Detta för oss till den tredje frågan, som är den lättaste att besvara. Allmänhetens ilska mot Ryssland kommer att öka militärutgifterna och ge nya oväntade försvarsentreprenörer och vapentillverkare. Vi kan redan nu mäta en del av denna lönsamhet. Så snart den sista amerikanska helikoptern lämnade Kabul, la Pentagon fram nya varningar om “rysk aggression”. President Biden började godkänna hundratals miljoner dollar i akut militär hjälp till Ukraina. Från dagen vi drog oss tillbaka från Afghanistan till dagen innan Ryssland invaderade, tilldelade Pentagon minst 1,3 miljarder dollar för arbete antingen delvis eller helt avsett för Östeuropa (Lettland Estland, Polen, Rumänien, Litauen, Slovakien, Slovenien och Ukraina).
Läs hela texten:
- America is united on the Ukraine war, right? Still, let’s follow the money – Salon, 19 mars 2022
