Från 2010 till 2018 fördubblades oljeutvinningen i USA tack vare “fracking”. Landets behov av import minskade och pressade ner priset världsmarknadspriset. Den ökade strömmen av skifferoljan bidrog till att världsmarknadspriset för olja var 30 till 40 procent lägre efter 2014 än åren dessförinnan då priset var över 100 dollar fatet.
De senaste åren har konflikten mellan världens största oljekonsument, USA, och de största oljeexportländerna, Saudiarabien och Ryssland, fördjupats. Så sent som 20 september 2018 vädjade Donald Trump till Opecländerna inför deras möte i Alger:
“Vi har skyddat länderna i Mellanöstern, de skulle inte var säkra särskilt länge utan oss, och de fortsätter att trycka på för högre och högre oljepriser! Det kommer vi att minnas. Opec-monopolet måste se till att få ned priserna nu!”
—Donald Trump.
Måndagen den 24 september 2018, dagen efter detta OPEC-möte i Alger där även Ryssland deltog, ökade oljepriset omedelbart med 2,5 dollar. När Donald Trump hade skickat ut sitt krav till Opec på Twitter, var oljepriset cirka 78 dollar per fat. Drygt en vecka senare, den 2 oktober, hade det ökat till 85 dollar per fat, en ökning med 8 procent. Trump kunde alltså inte påverka priset.
När oljepriset började falla under 60 dollar per fat i januari i år reagerade de oljeproducerande ländernas organisation OPEC och Ryssland. De diskuterade motåtgärder för att få upp priset genom att begränsa oljeutvinningen. Om USA inte minskade sin oljeutvinning, skulle de oljeexporterande ländernas neddragning av sin oljeutvinning ändå inte få så stort genomslag på oljepriset.
Rysslands krav för att skära ned sin oljeutvinning var därför att USA borde göra detsamma. Medan diskussioner pågick växte coronakrisen och oljepriset fortsatte att falla. Ryssland bytte då taktik och övergav idén om att begränsa oljeutvinningen. Avsikten var uppenbarligen att låta bilan falla över USA:s skifferolja. Utan begränsningar av utbudet av olja skulle priset falla långt under USA kostnader för “frackingoljan”. De oljeexporterande länderna skulle samtidigt tappa stora intäkter. Ryssland var trots allt berett att ta den förlusten för att krossa USA:s utvinning av skifferolja.
En sak är säker. Oljan kommer åter att flöda och priset på olja kommer åter att stiga. Världen är ännu allt för beroende av olja, världens viktigaste energikälla. Men ingen kan idag säga hur lång tid det tar innan efterfrågan på fossilolja åter ökar.
Så länge som coronakrisen pågår förblir oljepriset lågt. De oljeexporterande ländernas och oljeföretagens intäkter kommer att vara mycket låga. Nedstängningen av samhällena innebär mindre flyg och bilresande, lägre konsumtion och därmed transporter av varor på land, med flyg och till sjöss. Efterfrågan på diesel, flygbränsle och bensin kommer att vara lågt under lång tid.
H. Foste Hjälte
