Nu införs sanktioner av olika slag mot Ryssland, och Belarus, med anledning av kriget i Ukraina. Det är bojkotter och sanktioner som ska slå mot den ryska ekonomin för att på så sätt tvinga Ryssland att sluta kriga och dra sig tillbaka från Ukraina.
Men samtidigt fortsätter en mängd handelsförbindelser mer eller mindre i det fördolda av olja, naturgas, uran, stenkol, aluminium och annat.
Idag, 28 mars, träder Hamnarbetarförbundets bojkott mot ryska fartyg i kraft, samtidigt som EU fortsätter diskutera huruvida man ska utvidga bojkotterna till ryska fartyg.
Mycket snack och lite verkstad, som till stor del beror på att väst är så beroende av olja, naturgas, uran, och mycket annat från Ryssland. En total bojkott kan bli som en bumerang som slår tillbaka.
Nu talas det om hur Kina ställer sig till kriget. Putin och Xi Jinping är ju kompisar sedan tidigare. Kina har börjat sända den ryska krigspropagandan via sina kanaler. Putin har framfört en “önskelista” till Kina om bland annat missiler, pansarfordon, drönare, underrättelseutrustning, fordon för logistik och understöd och luftvärnsrobotar och annan militär utrustning. Detta tyder på att den ryska krigsmakten inte alls är så stor och stark som det påstås.
Vad händer om Kina nu hjälper Putin genom att skicka militärt “bistånd” till Putin, och detta med att Kina sprider den ryska krigspropagandan?
Ska Sverige och andra västländer då i konsekvensens namn även införa motsvarande sanktioner mot Kina?
Tänkt på att Kina står för nästan all världens produktion av solpaneler och en stor del av de halvledare som det redan nu råder brist på. Det går nästan inte att köpa en enda elektronisk pryl som inte innehåller kinesiska delar.
Kina har stora investeringar utomlands, inte minst i svensk vindkraft. Inte ens det svenskaste vi har, Volvo, är längre svenskt. Volvo personbilar ägs av ett kinesiskt företag. Nyligen köpte Arlanda flygplats in ett digitalt övervakningssystem av ett kinesiskt företag. Många svenska företag har fabriker i Kina.
På Wikipedia hittar man en tabell över bolagsförvärv som kinesiska företag gjort i Sverige sedan 2002. Totalt 65 företag som ägs helt eller delvis av kinesiska företag. Idag är det säkert ännu fler.
Omfattande sanktioner mot Kina skulle få stora och svåra konsekvenser för stora delar av världen eftersom globaliseringen gör att nästan allt numera hänger ihop på det ena eller det andra sättet. Ett omfattande stopp för “allt kinesiskt” skulle få enorma konsekvenser. Det skulle bli en bumerang som slår tillbaka på sätt som vi troligen inte kan förutse.
Min fundering är alltså om vi och övriga västvärlden har någon uttänkt strategi när det gäller sanktioner? Till exempel vad vi ska göra när och om dessa sanktioner slår tillbaka mot oss själva?
Finns det någon strategi för när sanktioner kan hävas? Gör Putin och Ryssland si eller så, kan vi lätta på trycket?
Det sägs att det är lättare att starta ett krig än att avsluta det.
På samma sätt bör man tänka när det gäller sanktioner. Vad kräver vi för “motprestationer” för att lindra eller avsluta dem?
Nöjer vi oss med att Putin slutar kriga? Eller kräver vi även Putins avgång” Och att Putin ställs inför internationella domstolen i Haag för krigsbrott?
Vad förväntar sig Arla för att kunna sälja Kefir igen?
Lästips:
- Tabell över kinesiska bolagsförvärv i Sverige mellan 2002 och november 2019 – Wikipedia.
- Att sila mygg och svälja kameler – När sanktioner mot Ryssland blir ett spel för gallerierna – eFOLKET, 24 mars 2022.
Rolf Waltersson