FN:s klimatrapport innehåller fyra olika förslag eller vägar. Det är obegripligt att det fjärde förslaget Pathway 4 överhuvudtaget finns med, eftersom det bygger mer på önsketänkande än på realistiska lösningar av klimathotet.
Orsaken till att det finns med är förmodligen för att kapitalister och politiker ska få en slickepinne att suga på, det vill säga slippa att plågas av några djupgående förändringar i samhället. Fokus är helt inskränkt till resonemang kring framtida tekniska lösningar. Till skillnad från de tre övriga, Pathway 1, 2 och 3, så får den stora utbyggnaden av förnyelsebara energikällorna vänta till efter 2030 i P 4.
Förslaget P4 bygger nämligen på att det från och med år 2010 och framåt ska gå att lagra enorma mängder av koldioxid, genom tekniska lösningar som ännu inte finns eller att plantera gigantiska mängder med ny skog.
I Svenskan Dagbladets klimatkollen, skriver Peter Alestig: En absolut nödvändighet på lite sikt är så kallade negativa utsläpp
. De innebär att koldioxid sugs upp från atmosfären genom olika åtgärder, exempelvis satsningar på att öka skogsarealen på jorden. Det senare innebär dock risker.
Det kommer att krävas stora landområden, med potentiella konflikter som följd, exempelvis vad gäller biologisk mångfald
, säger han. En annan nödvändig utveckling är teknologi för infångande och lagring av koldioxid, exempelvis i berggrunden
.
De områden som skulle behövs planteras med nya skog motsvarar hela Indiens landyta. Idag minskar istället skogsarealen i världen. På femton år har världens skogsareal minskat med tre procent. FN:s jordbruksorganisation FAO konstaterar i år att tiden rinner ut för världens skogar, vars totala areal krymper dag för dag
.
Emin Tengström, före detta professor i humanekologi på Chalmers och på Göteborgs universitet, skriver i en artikel i Göteborgs-Posten:
Dessutom krävs omfattande negativa* utsläpp, alltså att man suger ner CO2 från atmosfären och lagrar den på något sätt. Det kan ske på flera sätt, påpekar IPCC, till exempel genom så kallad BECCS (bioenergi kombinerat med teknik för koldioxidlagring) eller omfattande trädplantering. Och det måste ske snabbt. Flera hundra gigaton CO2 måste sugas ner från atmosfären under resten av seklet.
För att sätta den siffran i perspektiv: 2017 släppte världen ut omkring 37 gigaton totalt. Nu konstaterar IPCC också att negativa utsläpp i den omfattningen är förenat med flera begränsningar inom genomförbarhet och hållbar utveckling. Dessutom har teknikernas effektivitet inte bevisat sig i någon större skala. Med andra ord: om storskaliga negativa utsläpp ens är möjligt, vilket återstår att se, lär det vara förenat med stora uppoffringar på andra områden, som livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald.
Men denna jättelika kolinlagring räcker inte för att få ner koldioxidutsläppen till atmosfären. Det krävs också att de fossila bränslena ersätts av andra energikällor. Och då handlar det inte bara vindkraft och solenergi.
Pathway 4 kräver inte bara mer arealer för att skogarna ska kunna binda koldioxid, det krävs också ökade arealer för att kunna odla mer biobränslen om utsläppsmålet ska nås. Dessutom måste kärnkraften producera nästan fem gånger så mycket mer energi om 40 år än den gör idag. Detta innebär givetvis en enorm utbyggnad, inte minst med tanken på en stor del av dagens kärnkraftverk redan är föråldrade och måste tas ur bruk inom de närmaste decennierna.
Vill man helt ersätta oljan med kärnkraft, krävs enligt en amerikansk beräkning att ett nytt kärnkraftverk startas varje dag under 30 år
, konstaterar Emin Tengström i sin debattartikel i GP.
P 4 är inget seriöst förslag. Risken med att överhuvudtaget ta fram förslaget är att det kommer att upplevas som väldigt lockande för politiska beslutsfattare och leder till att inga verkliga åtgärder kommer att genomföras.
Foste
