Kan en fästing känna
livslusten spritta
trots att den bär på
en livsfarlig smitta?
Kan den känna glädje
skräck eller mod
då den borrar sig ner
i sin jakt efter blod?
Kan den jämföras med
hur vi människor gör
när vi utan att blinka
nån annan förstör?
När vi för en idé
utgjuter blod
låter markerna dränkas
av en blodig flod.
Både fästing och människa
vill väl bli mätt
kanske borde vi hitta
ett bättre sätt
än att krossa varandra
och utspilla blod
det skulle nog vara
ett exempel på mod.
Lena Staaf