Expert varnar: EU-anpassningen undergräver offentlighetsprincipen!

Medlemskapet i EU har försvagat den svenska offentlighetsprincipen – rätten att ta del av allmänna handlingar. Det visar en rapport som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, tagit fram.

I den aktuella rapporten Grundlag i gungning? skriver författarna Carl-Fredrik Bergström och Mikael Ruotsi bland annat om hur riksdagen regelmässigt justerar de svenska sekretessreglerna så att de uppfyller kraven som EU-rätten ställer. Samtidigt öppnar de för att ändra i grundlagen vilket skulle försvaga offentlighetsprincipen ytterligare.

Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor, är kritisk till författarnas förslag till åtgärder.

– Det är väldigt svårt att få ett ordentligt grepp om den här rapporten. Å ena sidan säger de att EU har försämrat insynsmöjligheterna här i Sverige. Men deras väg ut ur det är inte att vi med näbbar och klor ska försvara de erfarenheter vi har, som tar sig uttryck i Tryckfrihetsförordningens andra kapitel.

– Deras modell verkar vara att vi ska sträva efter att hitta en europeisk konsensus kring de där frågorna och då blir jag väldigt nervös, för det innebär ju att våra rättigheter här i Sverige måste minskas.

Foto: Arild Vågen /Nils Funcke

I ESO-rapporten skriver författarna att den svenska offentlighetsprincipen inte längre är unik, och att det inte finns några komparativa studier som visar att den svenska öppenheten skulle vara bättre än något annat lands.

Nils Funcke håller inte med om att det inte längre är så stor skillnad mellan den svenska lagstiftningen och andra länders lagar om vilka handlingar som ska vara offentliga.

– Det skulle jag säga är nys. Generellt sett är den standard som råder inom EU påtagligt lägre än de regler vi har.

Nils Funcke säger att Sverige har hjälpt till att förbättra reglerna i EU men att EU-medlemskapet varit till skada för den svenska offentlighetsprincipen.

– Det har haft en negativ effekt totalt sett. Vi har fått se inskränkningar. Inte minst den här styggelsen att avsändaren av en handling ska ha en form av veto huruvida en svensk myndighet får lämna ut den handlingen eller inte. Det strider mot Tryckfrihetsförordningens regel om att det är myndigheten som sitter på handlingen som ska göra sekretessbedömningen.

– Jag tror att den största effekten har blivit att svenska myndigheter intar en försiktighet när de ska pröva om handlingar från andra EU-nationer ska lämnas ut eller inte.

Offentlighetsprincipen gäller inte i offentligt finansierad verksamhet som utförs privat. Hur ser du på det?

– Jag har upprepade gånger kritiserat att det är så. Vi hade samma fenomen på 80-talet när många kommuner lekte näringsliv och placerade elbolag och annan verksamhet i aktiebolag. Då försvann över en natt insynen i den verksamheten.

Sedan 1995 är offentlighetsprincipen återställd i kommunala bolag – även om en granskning som Ekot gjorde förra året visade att fler än hundra kommunala bostadsbolag inte lämnade ut allmänna handlingar på begäran av en privatperson.

– Nu är det dags för en ny återställare, och det gäller allt som sköts på entreprenad idag. Grundtanken med offentlighetsprincipen är att allmänheten ska ha en insyn i hur allmänna medel används och det har ryckts undan här. Och det handlar om många miljarder skattekronor.

Artikeln tidigare publicerad i tidningen Proletären

Liknande artiklar:
Aftonbladet Kultur anklagas i en rapport från Utrikespolitiska institutet för att springa Putins ärenden. Vi
Emellanåt får jag mail från bladet som då det fanns två lokala papperstidningar gick under
En konflikt mellan Tyskland och EU-kommission har uppstått. Den handlar om gasledningen Nordstream 2, som
Hårdare tag föreslås mot arbetsgivare som kringgår reglerna kring arbetskraftsinvandring. Det kan bli fängelse för