Livbojen har räddat katter i tio år

Sedan 2008 har Sara drivit Livbojen, en ideell förening som kämpar för alla katters rätt till liv. Vi träffades en söndagseftermiddag i januari och hade ett långt samtal, mest om katter förstås, men även om olika livsöden där Livbojen fått åka ut och rädda katter som levt under svåra förhållanden. Här följer en artikelserie i två delar om Livbojen i Eskilstuna.

Del 1: Livbojen kämpar ideellt för alla katters rätt till liv.

Det var verkligen ett livsöde som fick Sara att starta upp verksamheten då hennes granne plötsligt gick bort i ung ålder. Det visade sig att hon varit en kattsamlare med 13 katter i lägenheten. Grannens släkt och vänner hade tagit avstånd från henne, på så sätt blev det Sara som fick ta hand om katterna för det fanns inte på hennes karta att katterna skulle avlivas.

Genom åren har Sara haft medarbetare men idag driver hon Livbojen själv. Det finns dock en del volontärarbetare som ställer upp när det behövs. Sen är Livbojen väldigt mycket uppbyggd på jourhem då de inte har något riktigt katthem. I nuläget finns det ungefär 10 jourhem som tar hand om katter innan de blir permanent placerade i vanliga hem.

Livbojen får in katter på flera olika sätt. Ibland åker Sara själv och hämtar katter där de far illa, ibland hör privatpersoner av sig när de hittat en katt utomhus och i vissa fall fångas katter in i fällor. Sen ligger det en hel del planering bakom vilka jourhem som ska ta hand om katterna. Vissa katter kan vara skygga eller behöva extra mycket omsorg, då är det viktigt att jourhemmet har resurser för att klara av en sådan individ. Även om de flesta jourhem är väldigt engagerade finns Sara hela tiden som stöd med tips och råd. Hon ser även till att de katter som behöver mediciner får det, och att de kommer till återbesök hos veterinären. I större fall när kanske 30 katter har räddats är det viktigt att placera dessa katter med varandra och inte blanda med katter från andra ställen eftersom det är väldigt lätt att smittor sprids. När det gäller skygga katter är grundregeln att inte vara rädd även om den fräser, det gäller hela tiden att jobba vidare med att socialisera katten.

Eftersom Livbojen drivs helt ideellt är det främst gåvor och bidrag från allmänheten som gör att det viktiga arbetet kan fortsätta. Alla pengar som kommer in till Livbojen går oavkortat till att hjälpa katter i nöd.

Det finns flera sätt att hjälpa Livbojen. Dels ekonomiska bidrag via Swish eller banköverföring. Flera djuraffärer i Eskilstuna har även bössor som man kan lägga pengar i. Dessutom finns det affärer där man i tunnor kan skänka kattmat och kattprylar. Det går alltid att höra av sig till Livbojen om man har något att skänka. Livbojen är alltid i behov av mjukmat som främst går till de kattungar de har inne. Torrfoder brukar de kunna få från sina sponsorer, oftast från nätföretag som säljer kattmat. Det kan vara nyligen utgånget eller skadade varor. Sara brukar passa på att fråga i djuraffärer när hon är ute och handlar och letar hela tiden efter nya ställen som vill ställa upp.

Det är bidragen från allmänheten som gör att Livbojen kan arbeta vidare. För några kommunala bidrag får de inte. Och på ett sätt är det väldigt märkligt då Länsstyrelsen ofta kontaktar Livbojen i ärenden och då Sara brinner för att rädda kattliv har hon väldigt svårt att säga nej. Och det vet Länsstyrelsen. Vi lägger vår tid och pengar på att göra deras arbete men får ingen ersättning, inte ens för att kastrera katterna. Så det är inte direkt något samarbete.

Livbojen använder sig mycket av Facebook där de uppdaterar vilka projekt de jobbar med, vilka katter som finns inne och nya katter som söker hem. Där finns också en verksamhet där de efterlyser katter som försvunnit, på det sättet har många katter återförts till sina ägare. Sara uppmanar alla att sprida Livbojens Facebookinlägg. På föreningens hemsida kan man se vilka katter som fått nya hem, var de hamnat och att de verkligen har fått det bra. Livbojen får faktiskt fler och fler förfrågningar om att adoptera katter därifrån.

Livbojen jobbar med No Kill-metoden som går ut på att ta vara på alla katters rätt till liv. Varje katt ska ha ett värdigt kattliv även om det är en skygg katt.

Det händer att obotligt sjuka eller skadade katter avlivas men grundprincipen är att alla katter ska ha rätt till ett värdigt liv. Att slentrianmässigt avliva katter bara för att det inte skulle finnas tid, ork eller att det är fullt går helt emot vad Livbojen står för. Friska men skygga katter som kanske lever på en bondgård fångas in, kastreras, vaccineras och id-märks och återförs sedan och lever sina liv som musjägare. Alla katter har samma rätt till liv och är lika värdefulla.

Utöver No Kill stödjer även Livbojen TNR-metoden (Trap –neuter-return) som går ut på att man fångar in en katt, kastrerar den och återför den till den miljön där den är född. Metoden är något omtvistad och har kommit längre bland annat i USA där det inte är lika kalla vintrar som i Sverige. Det finns de som ser TNR som djurplågeri, att katterna inte får komma in i värmen. Men många katter har växt upp utan mänsklig närvaro och vill fortsätta vara ute efter kastreringen. Vi kan inte tvinga katter att bli tama eller placera dem i lägenheter när de inte är vana med det. Vi kan inte utgå från att en katt vill ha det liv vi tror den vill ha. Men det är ett stort ansvar att ta sig an en TNR-koloni. Det krävs en noggrann planering. Någon måste ha ansvaret, att ta de till veterinären vid behov, ge dem mat och tillsyn, och se till att de är skyddade mot väder och vind. Men i de fall där det fungerar får katterna det oftast bra.

Efter att en katt lämnat jourhemmet har Livbojen alltid en uppföljning. När det handlar om kattungar vill de veta när katten är kastrerad. De vill alltid ha bilder på katten i sitt nya hem och få veta hur det fungerar, hur katten mår och om ägarna tror att det kommer fungera. Det hände i vissa fall att Livbojen får säga nej till personer som vill köpa en katt från dem. Att katten ska få komma till ett bra hem är A och O. Det kan vara fall när spekulanten bara sett katten på bild men inte läst texten om vad katten kräver, eller när de börjar med att diskutera priset och försöker pruta. Katten ska vara bra för hemmet och hemmet ska vara bra för katten. En katt som går via oss ska komma till ett bra hem, det är den principen vi jobbar efter.

Det går som sagt att hjälpa Livbojen med ekonomiska bidrag men har man andra idéer går det bra att kontakta Sara. De har auktionerat ut prylar på deras Facebooksida, en del virkar möss med kattmynta i som säljs och ibland medverkar de på loppisar. All information om hur man kan bidra finns på Livbojens hemsida och på facebook – livbojen eskilstuna kan man följa föreningens uppdateringar.

I nästa del berättar Sara om hur katten ska få bättre status, vikten av att kastrera en katt samt hur hon räddat katter från misär.

Mikael Ström

Sara har drivit Livbojen sedan 2008

Liknande artiklar:
Sara har drivit Livbojen på ideell basis sedan 2008 och har räddat många hemlösa katter
Idag finns det minst hundratusen hemlösa katter i Sverige. Trots att det finns lagar och
Kuba lanserar 100-årsplan för att skydda sig mot klimatförändringarna Under sin dödliga framfart genom Karibien
Inom den svenska medelklassen sprider sig nu klimatångesten. Allt fler människor inte bara inser att