I Eskilstuna får barn med autism just nu lära sig en hård läxa i kommunal logik: En skola som fungerat i 25 år ska monteras ner. Utan att Tjänstemännen har meddelat att beslut kan laglighetsprövas och åtgärdsprogram kan överklagas.
Eleverna ska pressas in i vanliga skolor — utan extra stöd, utan plan, utan val och suicidpreventivplan.
Men vem har bestämt det här?
Inte politikerna. De bara “får information”. Inte vårdnadshavarna. De får inte ens se utredningen. Inte eleverna. De har aldrig blivit tillfrågade.
Nej, det här är tjänstemannabeslut. Grundskolechefen är ny, men redan fullt redo att riva det som byggts upp i decennier. På bekostnad av barnen.
Ingen tillfrågad politiker har bestämt något.
Ingen utredning får lämnas ut.
Inget beslut har tagits – förutom det där lilla, skyndsamma beslutet av nämndens ordförande.
Ni vet, det där som ändrade delegationsordningen lite i smyg, så att grundskolechefen kunde fatta beslutet helt själv. Perfekt. Nu kan alla skylla på varandra – och ingen behöver stå för konsekvenserna. Barnens trygghet? Den kan vi inte prioritera just nu. Vi har viktigare saker för oss. Som att dölja beslutsvägar, kalla nedskärningar för “inkludering” och hålla utredningar hemliga. Det kallas inte ansvar. Det kallas Eskilstuna.
Så medan kärleken blomstrar i kommunhuset mellan skolans högsta chefer, tynar tryggheten för barn med autism bort i tysthet. Möjligheter begränsas. Hoppet om framtiden känns troligtvis inte lika självklar.
Gör din röst hörd. Dela vidare. För att en skola för alla är en skola som fungerar. Inte en skola för prestation utan hänsyn till variationer, inlärningsförmåga – eller krav på att ingå i sammanhang som tidigare inte fungerat. Det kan vara din anhörige, din granne – ditt barn som drabbas nästa gång. Och jämför en elev i grundskolans måluppfyllelse med ett barn – som har en funktionsnedsättning och har saknat en skolgång som fungerat i flera år. Det är inte bara provocerande, utan okunnigt.
Samhällsengagerad medborgare
