Bild: Joseph Shohmelian / Pixabay.

En tandvårdsreform är möjlig och nödvändig

När vi behöver läkarbehandling får vi den subventionerad. 200 kronor kostar läkarbesöket. Har vi många läkarbesök så finns det också ett högkostnadsskydd. Skyddet innebär att vi aldrig betalar mer än 1100 kronor per år.

Men det finns en kroppsdel som inte omfattas av dessa subventioner och högkostnadsskydd. Vi talar naturligtvis om tänderna. Hos tandläkaren kan en basundersökning kosta 925 kronor. Ska det sedan lagas och donas pratar vi om tusenlappar och ibland om tiotusentals kronor.

Det finns redan ett lapptäcke av ekonomiskt skydd vid tandvård. Det är inte oviktiga reformer vi talar om men dom täcker inte kostnaderna för patienten på det sätt som sker vid vård av övriga kroppen.

Vänsterpartiet lyckades få den förra s-regeringen att införa gratis tandvård upp till 23 års ålder. (tidigare var gränsen 19 år). Den sittande regeringen införde 2002 ett kostnadstak för tandbehandlingar för personer äldre än 64 år. Taket låg på 7 700 kronor och kan aldrig överskridas oavsett vilken vård patienten behöver.

Högkostnadsskyddet tillkom för andra grupper 2008 när det så kallade tandvårdsstödet lanserades. Stödet bestod av tre delar där den första utgjordes av ett allmänt tandvårdsbidrag som innebar en rabatt för samtliga patienter för ett tandläkarbesök per år.

Beroende på ålder så ligger tandvårdsbidraget på 300 eller 600 kronor per år. Ett bidrag går att spara i max två år. Alla som är anslutna till Försäkringskassan och bor eller arbetar i Sverige är berättigade till tandvårdsbidrag.

En annan del av högkostnadsskyddet består av ett särskilt tandvårdsbidrag som kan användas av patienter som har försämrad tandhälsa som följd av sjukdom eller funktionsnedsättningar. Bidraget på 600 kronor betalades ut två gånger per år.

En tredje del är ett högkostnadsskydd mot höga tandvårdskostnader som innebar att staten står för 50 procent av kostnaden för en tandvårdsbehandling som överstiger 3000 kronor, och 85 procent av kostnaden för en behandling som överstiger 15000 kronor. Högkostnadsskyddet beräknas under en ersättningsperiod om högst 12 månader.

“Som vi sagt; Ett lapptäcke av subventioneringar. Ingalunda betydelselösa, men dom räcker inte till”

15 procent av Sveriges befolkning säger att de trots behov avstått från tandläkarbesök. Av dessa svarade två tredjedelar att de avstått från att besöka tandläkaren enbart på grund av ekonomiska skäl. (Källa: Tandläkartidningen). SOU utredningen “Ett tandvårdsstöd för alla” har siffran cirka 10 procent år 2014.

Under tvåårsperioden 2015–2016 besökte 71,6 procent av befolkningen tandvården. Kvinnor utnyttjar tandvården i högre grad än män. Samtidigt som tandhälsan fortsätter att förbättras på befolkningsnivå kvarstår skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper när det kommer till tandhälsa och besöksfrekvens. Det gäller både bland vuxna och barn.

Socialstyrelsens rapport (2013) “Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga (pdf)” visar att det finns stora skillnader i tandhälsa. Barn eller unga till föräldrar som inte själva går till tandvården har 1,5-2 gånger så hög risk att få karies. Barn till föräldrar som invandrat från länder utanför Norden och Västeuropa löper mer än dubbelt så hög risk att få karies jämfört med barn till svenskfödda föräldrar.

Men hur mycket skulle det kosta att erbjuda gratis tandvård?

Kostnaden för tandvård i Sverige ligger på 24,8 miljarder. (en miljard är 1000 miljoner) Staten täcker upp med 5,3 miljarder (Tandvårdsstöd), landstingen (regionerna) med 4,2. Patienterna får stå för 15,3 miljarder. Dessa siffror är från 2014. Inflationen har därefter varit låg, det är ju bara sista året som den ökat. Så vi utgår från dessa siffror. Dom ger en acceptabel bild av kostnadsläget. 15.3 miljarder skulle alltså behöva skjutas till?

Nej riktigt så enkelt är det inte. Idag går cirka 72 procent av medborgarna till tandläkaren minst vartannat år.

Om vi får gratis tandvård skulle dessa 72 procent gå lite oftare. Och framförallt bör de resterande 28 procenten nu börja gå till tandläkaren. Detta är ju ett av de viktiga syftena med en tandvårdsreform. Handelsanställdas förbund beräknar att det skulle kunna bli en totalkostnad på mellan 20 och 25 miljarder.

Eftersom vi på eFOLKET inte vill bli anklagade för att göra några glädjekalkyler och för att ta med inflation i beräkningarna slår vi till med en saftig ökning från 15,3 miljarder till 27 miljarder kronor.

Har vi råd med detta?

Ja det har vi! Med råge!

Hur stor är den totala produktionen av varor och tjänster, det vi kallar bruttonationalprodukten (BNP), i Sverige?

Svar: Runt femtusen femhundra (5500) miljarder.

Statens budget ligger på runt ett tusen tvåhundra (1200) miljarder.

Sveriges kommuner hade 2021 sammanlagda inkomster på 784 miljarder och utgifter på 735 miljarder kronor. Skatter står för två tredjedelar av kommunernas inkomster, Statsbidrag för nära 17 procent.

Regionerna (som tidigare hette Landsting) har intäkter på 458 miljarder. Huvuddelen är skatteintäkter (63 procent) och statsbidrag (9,4 procent).

Den sammanlagda siffran för offentliga sektorn (Stat, kommuner och regioner) blir då cirka 2490 miljarder kronor. Mindre än hälften av BNP.

Så har vi utgifter i den offentliga sektorn som vi skulle kunna spola till förmån för en tandvårdsreform? Eller har vi möjliga nya inkomsters? BNP är ju mer än dubbelt så stor som stats, kommun och regionbudgetarna.

Det finns flera utgifter som skulle kunna slopas för att kunna skapa utrymme för gratis tandvård. Och det finns stora möjligheter när det gäller att öka offentliga sektorns inkomster. Vi ska här bara ta några av de mest uppenbara. Det räcker mer än väl för att finansiera vår reform.

Tittar vi på statsbudgeten så faller våra blickar omedelbart på de 71 miljarder som våldsapparaten, militären, tuggar i sej. NATO kräver nu höjning av militärutgifterna till 2 procent av BNP. Det motsvarar en höjning från 71 miljarder till 110 miljarder. Det motsvarar 8,9 procent av statsbudgetens utgifter.

Idag säger ÖB att man siktar på ännu större höjning. Och militären får idag allt vad den pekar på, både från borgare och socialdemokrater. En höjning med mer än 40 miljarder står vi alltså inför. Som våra läsare kanske vet så är eFOLKET:s linje inför den NATO-anslutning som nu drivs igenom på ett statskuppsliknande sätt, att resa parollen från arbetarrörelsens barndom, uppdaterad till dagens situation: INTE EN MAN, INTE EN KVINNA, INTE ETT ÖRE TILL DEN USA-LEDDA KRIGSMASKINEN!

Ni kommer ihåg att vi med säkerhetsmarginal budgeterade 27 miljarder till tandvårdsreformen. Vi har alltså med god marginal redan rott hem vår reform.

Men det finns mycket vad gäller ökade inkomstmöjligheter också. De borgerliga drev igenom stora skattesänkningar när de hade makten under Reinfeldts-perioden. Arvs och fastighetsskatt slopades. Ett återinförande skulle bidra med flera miljarder. Men den stora dräneringen genomförde borgarna med införandet av de s.k. jobbskatteavdragen.

Det första jobbskatteavdraget genomfördes av den borgerliga alliansregeringen 2007. Sedan följde ökningar 2008, 2009, 2010, 2011, 2014 och 2019. Idag har staten i sin budget på grund av dessa skattesänkningar 126 miljarder mindre att använda. En ofattbar dränering av folkets gemensamma resurser.

Jobbskatteavdraget är ett genidrag ur borgerlighetens perspektiv. Man minskar skatten, och överför därmed resurser från det offentliga till privatkonsumtion. Avdraget ger mest till dem med högre inkomster.

Genom att även arbetare med lägre inkomster än den annars alltid av borgarna omhuldade medelklassen fick del av jobbavdragen så skapades en acceptans även inom arbetarklassen. Dock ska betonas att även vid introduceringen fanns det många inom arbetarklassen som såg att man fick mer i plånboken för privat konsumtion på bekostnad av skolbarn, åldringar och vårdbehövande. Undertecknad arbetade fram till 2014 på Eskilstunas största metallindustri och många var de arbetskamrater som uttryckte stor skepticism mot jobbskatteavdraget.

Den som tjänar 3000 kronor i månaden får 160 kronor mindre i skatt. Avdraget ökar med inkomsten Tjänar du 24 000 kronor får du en skatterabatt på 2208 kronor.

Maxbeloppet infaller vid en inkomst på 35 350 kronor i månaden. Max skattereduktion med jobbskatteavdrag är år 2023 en summa på 3016 kronor. Detta avdrag ligger oförändrat tills man når en inkomst på 59 000 kronor. Därefter minskar det ner till 0 kronor vilket infaller vid en inkomst på 160 000 kronor i månaden.

Stora grupper ställs utanför jobbskatteavdraget.

Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag:

  • sjukpenning från Försäkringskassan
  • föräldrapenning
  • ersättning från arbetslöshetskassa
  • aktivitetsstöd
  • pension
  • egen arbetsskadelivränta

Detta är helt medvetet från borgarnas sida. Man vill öka klyftan mellan dem som arbetar och dem som hamnat utanför arbetsmarknaden.

Man försvagar den offentliga sektorn. När skolor och vård börjar fungera sämre kan borgarna lättare argumentera för privatiseringar. Allt större delar av överklass och övre medelklass tar privata sjukförsäkringar och använder friskolor. Man blir allt mindre intresserade av en välfungerande offentlig sektor. Det betyder att man inom borgarklassen också sköter sina tandvårdskostnader i allt större grad genom privata försäkringar, betalda av individen själv eller det företag man jobbar på. Detta är en anledning till att trycket i samhället för en tandvårdsreform är så pass svagt som det är.

Men detta får inte avskräcka oss. Du som läst ovanstående inser ju att gratis tandvård har inga finansieringsproblem. Kostnaden beräknade vi till 27 miljarder. Hur stor är militärutgifterna när US-army, NATO och ÖB har sagt sitt? Antagligen en bra bit över 110 miljarder!

Hur mycket dräneras våra gemensamma resurser på genom jobbskatteavdraget?

Svar: 126 miljarder om året!

126 miljarder som går till privat konsumtion istället för till vård skola och omsorg. I stället för till tandvård till exempel. Det är det vi vill ändra på! Nu vet du att det inte är några problem med medel. Det är politisk vilja och politiska muskler som krävs för denna klara omfördelning. Vi på eFOLKET ser denna kamp som högprioriterad.

Peter Widén

Liknande artiklar