Anna Whitlock föddes 1852 i Stockholm och avled 1930 på Djursholm.
Hennes föräldrar tillhörde Finska församlingen i Stockholm. Hennes far var grosshandlare, och uppväxtmiljön kan sägas ha varit högborgerlig . Modern Sophie var en framgångsrik affärskvinna och även engagerad i den tidiga rösträttskampen. Anna Whitlock följde i sin mors fotspår och kom att bli en av de mest namnkunniga och framträdande kvinnorna i den svenska kampen för kvinnlig rösträtt. Hon var en av de ledande inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, och var föreningens förste ordförande. Hon tillträdde den posten 1902.
Faktum är att Anna Whitlock redan vid slutet av 1800 -talet kallade sig för feminist. Hon står för övrigt som står som förebild för rollfiguren Dagmar Friman (spelad av Sissela Kyle) i tv-serien Fröken Frimans krig, som visats i SVT några gånger.
Anna Whitlock hade skaffat sig redan som ung en gedigen lärarutbildning. Hon hade dessutom bott utomlands i några år, framförallt i Paris. Där hade hon studerat franska skolor och det övriga kulturlivet i den franska huvudstaden. Anna Whitlock skrev artiklar om det franska kulturlivet; artiklar som publicerades i Aftonbladet. På vägen hem stannade hon till i Danmark en tid. Där bodde hon på några folkhögskolor och bekantade sig med folkhögskolepionjären Grundtvigs pedagogik. Den pedagogiken tog hon sedan med hem för att i Sverige testa den i en egen skola som hon startade i Stockholm.
Grundtvigs pedagogik gick i korthet ut på att man skulle som pedagog blanda praktiska övningar med teoretiska. Dessutom skulle man blanda pojkar och flickor i samma klass. Vilket sågs som väldigt unikt och ovanligt vid den här tiden. Två nytänkande och progressiva lärare som Anna Whitlock anställde på sin skola var inga mindre än Ellen Key och Elsa Beskow.
Ellen Key och Anna Whitlock blev vänner för livet. De gjorde till exempel flera vandringsresor tillsammans i de svenska och norska fjällen. Under dessa vandringar besökte de den norske diktaren Björnstjerne Björnsson.
Förutom att Anna Whitlock drev sin egen skola levde hon ett intensivt liv som bland annat föreläsare. Hon blev en av de mest anlitade föreläsarna på liberalen Anton Nyströms Stockholms Arbetarinstitut. Det låg på samma plats som det nutida stora varuhuset Åhlens ligger i centrala Stockholm. Där föreläste hon i ämnet geografi.
Vidare var hon med att bilda Sällskapet Nya Idun, och föreningen Svenska Hem, som hon för övrigt hade fått idén till under ett besök i England. Bredvid detta skrev hon tillsammans med Ellen Key några läroböcker, vilka sedan användes i hennes skola.
Anna Whitlock hade ett synnerligen brett kontaktnät. Bland andra den ledande socialdemokraten Hjalmar Branting, liberalernas partiledare Karl Staaf, Selma Lagerlöf, Elin Wägner och de övriga kvinnorna på Fogelstad i Julita, som Tobias Persson tidigare skrivit flera artiklar om i eFOLKET. Hon var också en välkänd person på landets alla tidningar.
Det definitiva beslutet att ge kvinnorna i vårt land rösträtt togs i maj 1919 efter en lång och svår kamp med många bakslag för Anna Whitlock och hennes medsystrar. De kämpande systrarna kunde räknas i tusen och åter tusen, runtom i landet. Intressant att notera är att den svenska kvinnokampen inte var lika våldsam som till exempel den engelska var. Den enda demonstration som anordnades i vårt land för kvinnlig rösträtt ägde rum i Göteborg. För övrigt så kan man konstatera att Sverige var sent på bollen, som man brukar säga.. Det land som genomförde kvinnlig rösträtt först var Nya Zeeland . Året var 1873. I Australien blev det klart 1902, Finland 1906 trots att Finland då stod under ryskt styre, Norge 1913, Storbritannien 1918, USA 1920 Frankrike 1944 och Schweiz så sent som 1971.
Tillsammans med socialdemokraterna och vänstern var liberalerna i Sverige drivande i kampen för kvinnornas rösträtt. Det var en liberal statsminister som satt vid makten i vårt land när kvinnorna fick rösträtt och Anna Whitlock var även hon liberal. Hon, liksom alla de ledande bland kvinnorna som drev kampen för kvinnlig rösträtt kom ju i de flesta från borgerliga hemförhållanden, men de hadei allmänhet ett starkt socialt patos. Rösträtten för kvinnor skulle enligt dem gälla alla kvinnor, oavsett inkomst eller förmögenhet. De stred alltså inte bara för överklassens kvinnor.
Författare till en 446 sidor tjock biografin heter Anders Johnson.
Biografins titel är Anna Whitlock – Reformpedagog och rösträttsledare. Boken kom ut 2020 på förlaget Näringslivshistoria.
Tilläggas ska till sist att Anna Whitlock har fått ge sitt namn till det största gymnasiet i Stockholm med över 2000 elever. Gymnasiet är beläget på Kungsholmen i Länsstyrelsens tidigare lokaler på Hantverkargatan. Även gata i Stockholm är döpt till Anna Whitlocks gata.
Kjell Andersson
