Det är ett år sedan min första serie “Andlighet” och nu kommer en uppföljare i sex delar. Jag stör mig på hur vi å ena sidan skryter över vårt sekulära samhälle. Å den andra pekar finger åt andra religioner (läs islam). Kanske är det kväkaren eller läraren i mig, jag vet inte. Men debatter om “klansamhällen”, “hederskultur”, “sharia” och “jihad” hamnar snett när vi inte känner till eller ser likheter i vår egen historia eller kultur. Genom serien hoppas jag kunna bidra med nya perspektiv.
Götaland
Jag ska erkänna, medeltiden är inte mitt expertområde. Jag blandar ihop götar med svear, olika ätter i Väster- och Östergötland, när Sverige kristnades eller blev Sverige. Nedan utgår jag från Jan Guillous Arn, så historiciteten kan diskuteras. Ändå kopplar jag personliga reflektioner till dagsaktuella händelser, som jag anser riktiga. Kingdom of Heaven är samma film fast på engelska, med Bloom (Balian) och Green (Sibylla) istället för Nätterqvist (Arn) och Helin (Cecilia).
Götaland framställs som ett samhälle i inbördeskrig, där tre mäktiga “klaner” kämpar om makten: Erikarna, Folkungarna (folk-ungar, inte fol-kungar, även kallad Bjälboätten) och Sverkrarna (med stöd av Danmark). I “stater utan stat”, som Somalia eller Afghanistan, blir den egna klanen och olika klaners relationer, samt väpnade och religiösa grupper, garanten för trygghet och stabilitet. Det var lika sant i medeltidens Götaland som dagens Somalia. Det är också sant i debatten om parallellsamhällen, där “marginaliserade” grupper och staten förlorar varandras tillit. Vi återkommer till det.
På grund av ett löfte till Gud tar Arns mamma Sigrid med honom till Varnhem. Det är svårt för oss “protestanter” att förstå klostrens vikt, men de var sjukhus och universitet, innan sådana fanns. Munkarna behandlar Sigrids svinkoppor, även om hon dör i blodförgiftning. De tillhörde medeltidens få litterata och lär Arn engelska (som symboliserar franska), samt katolicismens främsta språk latin. Broder Guilbert börjar med tiden ge Arn militär träning, vilket ogillas av fader Henri.
Under reformationen revs många kloster på Gustav Vasas order. Några brann eller användes till nybyggen. I Väster- och Östergötland finns många ruiner som Alvastra. Vissa kyrkor gjordes om till protestantiska som Vadstena. I Varnhem, mellan Skara och Skövde, är klostret rivet, men kyrkan står kvar. Jag rekommenderar verkligen ett besök.
Götaland framställs också som en hederskultur, där äktenskap och sexuella relationer regleras av den egna klanen eller i möte med de andra. Folkungasonen Arn förälskar sig i Cecilia, men hennes familj “står Sverkrarna nära”. När de, utan att vara gifta, blir gravida beseglas deras öden. Arn och Cecilia förs till Sveriges äldsta domkyrka (Lund är samtida, men tillhörde ju Danmark), där biskop Bengt förkunnar:
Här i Skara stift finns en ung man. Med fagra ord och falska löften har han lockat en ung mö till köttsliga synder och gjort henne havande utanför Guds välsignade äktenskap. Den unge mannen hade redan ett illdåd på sitt samvete. Han hade legat hos den unga jungfruns syster. Att äga två systrar av samme man är en styggelse. Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter. Från denna dag är ni bannlysta. Ingen kyrkans man får befatta sig med er.
Förkunnelsen är intressant av flera skäl. Dels agerar Bengt både biskop och domare, likt vi ser andra religiösa ledare göra idag. Dels riktas brotten både mot kyrkan och klanerna. Samlaget och graviditeten rubbar stabiliteten mellan dem. Därför finns ett kollektivt ansvar och intresse att verkställa straffen. Bannlysning innebar “full uteslutning ur en gemenskap”. Kort sagt, social död. Det var lika sant för Arn och Cecilia, som unga ur dagens “marginaliserade” grupper. Vi återkommer till det också, men jag tror det kan vara nyttigt att ha i bakhuvudet, när man diskuterar heder.
Cecilia spärras in i Gudhem, medan Arn sänds till Det Heliga Landet. Nina Paley har gjort en utomordentlig sammanställning över dess historia och erövrare. När Arn kommer ner har korsriddarna nyss tagit över Jerusalem från araberna. De verkar säkra på sin sak, men underskattar muslimernas ledare, den beryktade Yusuf Saladin Ayyubi, i Europa känd som Saladin.
Han var kurd, sultan av Egypten och Syrien. Intressant är att Saladin i “Kingdom of Heaven” (Ghassan Massoud) framställs som slug och listig. Medan han i “Arn” (Milind Soman) framställs som rättvis och i grunden fredlig. Islamhat kan planteras på många subtila sätt. Intressant är också att en kurd redan då bekämpade religiösa fanatiker, som de fått göra med Daesh i Irak och Syrien.
När Arn dör sägs han vara farfar till Birger Jarl, mannen man numera anser enade Sverige. Jarl är inget efternamn utan en titel, jämförbar med statsminister. Nationalromantiker älskar att skriva om historien. När Stockholms stadshus var klart, ville de flytta honom dit. Idén genomfördes tack och lov aldrig, den graven är tom. Istället ligger han i… just det… Varnhems klosterkyrka.
Svealand
För någon månad sedan besökte en väninna och jag Gamla Uppsala. Hit flyttades biskopssätet från en av våra äldsta städer, Sigtuna 1150. Här låg förr en av Sveriges största hedniska kultplatser. Den valdes nog för att stadfästa kristendomen som religion. Nya stater har behov av sådant. 1164 blev Gamla Uppsala ärkebiskopssäte och 1273 flyttade det till Östra Aros. Namnet följde med, staden blev Uppsala och en ny domkyrka började byggas. (Västra Aros heter idag Västerås.)
När min väninna och jag går omkring på museet blir min förvirring både större och mindre. Historia blandas med myter. Flera kungar som sägs ha dött i Götaland dog i Svealand och tvärtom. Erik Jedvardsson (Erik den Helige, Sankt Erik) mördas i filmen i Västergötland, men mördades egentligen i Östra Aros. Inte blir det lättare av att kungarna heter Erik Knutsson och Knut Eriksson, Sverker Karlsson och Karl Sverkersson.
Nationalromantiker älskar att skriva om historien. På en av Gamla Uppsalas gravhögar ville konstnären Carl Larsson uppföra en kopia av hednatemplet. “Det skulle innehålla skulpturer av Oden och Tor, den korsfäste Jesus och Gustav II Adolfs hjärta. Det skulle påminna om vår ras ursprungliga ädelhet och höghet” (Ord och Bild, 1908). Man baxnar. Fler än jag, som är förvirrade tydligen. Idén genomfördes tack och lov aldrig. Modern forskning visar att hednatemplet aldrig existerat.
I den väldiga målningen Midvinterblot ger Carl Larsson sin version av en offerfest i Gamla Uppsala under hednisk tid. Den mystiske kungen Domalde offras av sitt folk för att råda bot på missväxt. Midvinterblot var tänkt för Nationalmuseums övre trapphall, men möttes av häftig kritik. Färgskalan var för gräll, motivet brutalt, historieskildringen felaktig och idén nationalistisk. Likväl hänger den där idag.
Counter-jihad
Ett korståg i vår tid kallas counter-jihadrörelsen och fick sitt uppsving efter terrorattackerna i New York 2001. En av konspirationsteorierna handlar om att muslimer försöker skapa ett europeiskt Arabien, det så kallade Eurabia. Några kända svenska företrädare är tvillingarna Kent och Ted Ekeroth. Rörelsen träffades första gången på en restaurang i Köpenhamn 2007 och åter i Stockholm 2012.
Rörelsens viktigaste plattform är bloggen Gates of Vienna. Efter korsriddarna och araberna, dominerade osmanerna (turkarna) Mellanöstern och sydöstra Europa i sekler, erövrade hela Balkan upp till Ungern. I slaget om Wien 1683 lyckades den kejserliga armén stoppa den osmanska från ett fullständigt övertagande. Händelsen är symboliskt viktig för counter-jihad. Jag avstår från att länka till konspiratorisk propaganda, men bloggen finns på nätet.
Den 22 juli 2011 mailade Anders Behring Breivik ut 2083 – En europeisk deklaration för självständighet. Sitt 1518 sidor långa “manifest” var ingen originaltext av honom själv, utan ett hopklipp av andras. “Det är nästan omöjligt att läsa”, säger historikern Ola Larsmo, aktiv mot högerextremism, “eftersom det är en sådan språkgröt. En sak man ska ta fasta på är att det inte är en persons verk, utan ett kollektivt arbete”.
Manifestet bestod i huvudsak av två delar, en praktisk om hur man gör “motstånd” och en ideologisk, inspirerad av counter-jihad och Eurabia.
Breivik började med att spränga regeringskvarteret, bland annat statsministerns kansli, i centrala Oslo, vilket dödade åtta personer. Därefter tog han sig ut till AUF:s (norska SSU) sommarläger på Utöya. Där mördade han ytterligare 69 personer, flertalet ungdomar och med invandrarbakgrund. Det var inget vansinnesdåd. Breivik berättade efteråt att han ville stoppa Norges nuvarande utveckling med socialdemokrati och mångkultur.
Den första sinnesundersökningen förklarade Breivik sjuk. Advokaterna ville följa den, men han vägrade. Breivik var stolt och ville stå för sina handlingar. Den andra undersökningen förklarade Brevik frisk och det var så han dömdes. I rättssalen gjorde Brevik, trots advokaternas vädjan, Hitlerhälsning. Han är alltså galen men inte sjuk, har fortsatt försvara sina handlingar och sagt sig redo att upprepa dem.
Islamister kallas terrorister, medan högerextremister är “ensamma galningar”. På så sätt missar man nätverket runt Breivik. “Uppdrag Granskning” visade att det bland annat innehöll Kent Ekeroth och English Defence League. Efter massakern på Utöya hade counter-jihad svårt att försvara Breiviks (och därmed sina egna) idéer, men ta avstånd från våldet. I London träffade Karin Mattisson Alan Lake, en av rörelsens ledande ideologer. Han hade svårt att försvara dödshot mot politiker, som dåvarande premiärministern David Cameron.
En annan ledande ideolog, och Breiviks favorit, är bloggaren Fjordman (Peder Jensen). Han är 44 år, har studerat teknologi och kultur på universitetet, samt arabiska i Oslo och Kairo. En annan massmördare som följt Breivik är Peter Mangs, som delvis växte upp hos sin pappa i USA. Han är anhängare av det ledarlösa våldet, som William Pierce beskriver det i böckerna “Turner Diaries” och “Hunter”. För att säga sig vara mot våld, skördar counter-jihad verkligen många offer. Frågan är varför man uppmuntrar till något man sedan tar avstånd ifrån och har svårt att försvara?
Pro-life
Ett annat korståg i vår tid är den så kallade pro-life eller anti-abortrörelsen. Två ledande svenska ideologer är lustigt nog före detta SVT-profiler. Siewert Öholm (1939–2017) propagerade i sina debattprogram för moralkonservativa åsikter om äktenskap, abort och homosexualitet. Lars Adaktusson (1955-) har suttit i EU-parlamentet och sitter nu i riksdagen för (KD). I fjol deltog han på ett hatmöte i Colombias huvudstad Bogotá.
Eftersom Sverige är sekulärt är abortmotståndet svårt att propagera utifrån av religiösa skäl. Rörelsen har därför valt en annan väg, så kallad samvetsklausul eller samvetsfrihet. Det första kända fallet är Linda Steen från Sörmland, det andra Ellinor Grimmark från Jönköping. Den senare får inte sin sak prövad i Europadomstolen, där religionsfrihet annars väger tungt.
Man kan se på frågan medicinetiskt. Vad är ett liv? När börjar det? Jag är varken läkare eller präst. Man kan se på den juridiskt. Jag är inte jurist heller, men rådande lag från 1974 tillåter fri abort till vecka 18 och parlamentarisk majoritet för ändring saknas. Man kan också se på frågan arbetsrättsligt. Vilka fler grupper ska få vägra utföra arbetsuppgifter av politisk, religiös eller annan övertygelse?
För mig handlar pro-life eller anti-abortrörelsen om något annat. Den ingår i ett högerextremt och värdekonservativt korståg mot mänskliga rättigheter, HBTQ och kvinnors hälsa. Rörelsen vill rulla tillbaks de lagar och rättigheter som feministiska pionjärer kämpat för i decennier. Syftet är att skapa ett helt annat samhälle, inte sällan under täckmantel av just demokrati och jämlikhet mellan könen.
Sällan blev det tydligare än när Kristersson och Busch Thor lämnade “Alliansen”, sprang i famnen på Åkesson och bildade det blåbruna blocket. Att Busch Thor kritiserade Adaktusson för deltagandet i hatmötet spelar ingen roll. Inte heller att SD numera accepterar rådande abortlag och erbjuder HBTQ-personer sitt beskydd (mot muslimer, underförstått). Ränderna går aldrig ur. Det är fortfarande samma nazister, som lovade tyskarna lägre arbetslöshet och bredare motorvägar.
Tobias Persson
Källor:
Arn – Tempelriddaren (2007, regi: Peter Flinth)
Arn – Riket vid vägen slut (2008, regi: Peter Flinth)
Det svenska hatet av Gellert Tamas (https://detsvenskahatet.aftonbladet.se/)
Serien “Andlighet”
Korståg 1- Korståg 2
- Jerusalem
- Schartauanism
- Den skötsamme arbetaren
- Kalifat
