Tag: dikt

Vad ska finnas i samhällssoppan
nånting gott för samhällskroppen
investeringar med fett och proteiner
vitaliserande med vitaminer
soppan ska ordna god infrastruktur
och klara varje konjunktur
låta oss jobba med det vi kan
ge oss ork att ta hand om varann.
ge oss glädjen i att hjälpas åt
att räcka ut en hand och säga förlåt.

Den samhällssoppan … Läs mer “Samhällssoppan”

Mätarlarven på sitt krusbärsblad
mäter varje förflyttning
centimeter för centimeter
mumsar under tiden.

Om vi försöker mäta
mätarlarvens begrepp om tid
måste vi titta in i
mätarlarvens själ.

Den är grumlig men rationell
rör sig långsamt framåt
under mätandets
och ätandets njutning.

I arbetslivet mäts min tid
och jag blir vägd och jämförd
för att få lyfta lön… Läs mer “Mätarlarven”

Alltför få barn föds
det är kvinnorna som stretar emot
det är kvinnorna som är problemet
kom det bara an på männen
så kunde det få bli hur många barn som helst
när han sår sin vildhavre
i de karga jordarna
vattnade av kvinnornas tårar.

Kvinnorna är så blödiga
det är inte nog med en gång i månaden… Läs mer “Kris i befolkningsfrågan”

Jag skamfilar min image
flisorna yr
gör mig yrvaken
skarpslipad och blank
de största nyanserna
försvann med vattenborren
nu skär jag genom molnen
med ljusets hastighet
för att sedan dala ner
tillintetgjord.

Lena Staaf … Läs mer “Skamfilning”

Nu sörjer vi tillsammans
med dem som förlorat sina kära
det som har verkat så långt borta
men nu är kusligt nära.
De som ville utbilda sig
och göra en insats för vårt land
har fallit för en vettlös skytt
vars hat tagit överhand.

Kunde detta hemska dåd
ha förhindrats?
Kan dessa föräldrars sorg
någonsin lindras?
Vad är … Läs mer “Sorgen”

Du staplade dina ord
i prydliga högar
där det ena greppade
i det andra
för att allt
skulle hålla ihop.

Sedan raserade du
din stapel
lade orden slumpvis
i din korg
föste in dem i brasan
där elden slök dem.

Men efteråt
krattade du fram
det finaste ur askan.

Lena Staaf … Läs mer “Stapelvara”

Vi vill inte veta av myllret
oväsendet och oron där ute
vi blickar inåt
mot oss själva och våra närmaste
koncentrerar oss
har fullt upp.

Det är kärleken och tilliten
till våra närmaste
som är kittet och som bär oss
på kamelens rygg
vidare över de karga sanddynerna
mot oaserna.

Vi försöker avskärma oss
men skärmen lever
och … Läs mer “Tilliten”

Han sa
jag tycker du är för intensiv
jag sa
jag tycker du är för depressiv
vad blir det för liv
för oss två?

Men på något sätt
försökte vi få det att gå.

Lena Staaf … Läs mer “Anpassning”

Den största älgen
med den mäktigaste kronan
kan hon inte få
det är för många attraktiva
älgkor före i kön
hon ser sig omkring
några tjurar
som står för sig själva
ser ut som de inte bryr sig
men hon ser tårarna
och svetten i pannorna
hon tar en av dem
det är ändå viktigast
att få para … Läs mer “Partnern”

Tidens gummiband
dras ut och sträcks
en låga som först brinner
men sen tynar bort och släcks
tar sig ändå samman
och minut för minut
flammar den upp hos nån annan.
 
Vår tid och alla våra frågor
samlar vi till gemensam eld
brasans sanna väsen
är nu återställd
vi krokar arm med andra
elden blir allt större nu… Läs mer “Tidens gummiband”

Den goda chefen
kan man någon sådan finna?
Någon som inte enbart
vill vara härskare
eller härskarinna?
Någon som vet
vad jobbet går ut på
och inte endast tänker
att en anställd är en person
som man kan köra slut på.

En chef som man kan lita på
och som litar på oss tillbaka
en som vet
vad … Läs mer “Den goda chefen”

Enligt tillgängliga rapporter
lever vi över våra tillgångar
jordens allas
knaprar på barskrapad jordskorpa
knastrar mellan tänderna
elden skogsbranden
överhettningen hetväggen
utsvettningen i produktionen
utskåpningen avskogningen
övergödningen översvämningen
som vi i bästa fall
överlever.

Lena Staaf … Läs mer “Statistik”

Sätter tummen
i ditt öga
när du ängsligt
sneglar hit och dit
som en vindflöjel svajar
tillsammans med
den vända kappan
vinden går rätt
igenom dig
utplånar förvånar.

Vem har knaprat
på din ryggrad?
Plocka upp de
kringströdda bitarna
foga samman
lyft på hakan
stå upp nu
för det rätta
se dig omkring
så upptäcker du oss.

Vi … Läs mer “Vindflöjeln”

Döden skrämmer mig inte
när jag är död
så finns jag inte mer
det som är kvar
av min kropp
urnan med askan
får mina barn
göra vad de vill med
jag tror inte
de vill ha en sten
med blommor
som ska skötas
ogräs och dåligt samvete
för jag är ändå inte där
askan är inte jag… Läs mer “När jag är död”

Triumfen för Trumpen gör oss andra rätt trumpna
när demokratin där i väst så ömkligt ses skrumpna.
Nu tar den mannen helt självtillräckligt över
han tycker att han är den enda som hans land behöver
domstolar, universitet, den delade makten
betyder inget för honom, de ska hålla trumpska takten.
Men säg mig nu egentligen, säg vad det är … Läs mer “Segraren”

Spelar det faktiskt någon roll
om man inte jämt har koll
erfarenheterna samla
läsa på och inte svamla
söka hitta så det rätta
kanske inte är det lätta
inte svälja feta betet
skilja agnarna från vetet
upptäcka vad som är sant
krossa lögnerna galant
men min känsla går i moll
jag har faktiskt ingen koll.

Lena Staaf… Läs mer “Koll”

Nu krattar jag ihop
mina tillkortakommanden
vissna föresatser
och strapatser
skrapar med krattans klo
ihop en hög
som lägger sig till ro
mjuknar
och blir till kompost
en erfarenhetsnäring
en samlad återbäring.

Lena Staaf… Läs mer “Återbäring”

Ur Älgpartiets program

Fler investeringar i tallkronor och älgkronor
Satsa på fugor i stället för älgflugor
Bort med staketen runt äppelgårdarna
Låt älgarna vara avdragsgilla
Simundervisning för älgar vid Ångermanälven
Skyddsjakt på jägare anbefalles

Ur Anti-älgpartiets program

Fler älgar måste vara lönsamma
Vi kan inte hjälpa alla älgar
Allt är älgarnas fel
Snart tar älgarna över helt och … Läs mer “Älgpartiets program”

Du lilla barn
som förlösts ur mig
har jag förtjänat dig?
Sniffar på hans hud
bedövande som blomdoft
hans lilla mun
som slukar mitt bröst
vi är ett
omöjliga att sära
jag är allt för honom
han är allt för mig
alltför mycket
i en vardag
med överkokta grönsaker
bränd sås
spill och fötter
som fastnar på golvet… Läs mer “Babyn”

Ett streck över relationen
som ett pojkstreck
som en plump med bläck
när relationen sprungit läck.

Man bör ta sig i akt
när man börjat gå i otakt
reda ut rätta till
känna efter vad man vill.

Knyta upp en knut
innan allt har tagit slut
spana inåt spana ut
för att ta ett gott beslut.

Ja för … Läs mer “Streckat”

Han ville slå ihjäl tiden
oj, vet han vad han gör
en sådan marodör.

Hur ska jag hinna med
allt det jag vill göra
tid vill jag aldrig förstöra.

Tiden fylld i en tillbringare
tid som inte räcker till
jag vill inte ha nåt spill

Kyssa, leka, vila
lära något nytt
bli som förbytt.

En dag tar tiden … Läs mer “Tidsspillan”

Snart snart snart
ska jag försvinna
jag ska bara dammsuga
laga middag
ringa svärmor
sedan ska jag långsamt
men snart snart snart
sjunka ner i soffan
och försvinna
i en bok.

Lena Staaf … Läs mer “Försvinna”

Alla dessa likes
som gör att vi
känner oss bekräftade
eftersom uppskattning
i den fysiska vardagen
är så svår att ge.

Nu kommer det dopamin
och serotonin
i dusch efter dusch
tvättar bort obehagliga tankar
och smeker våra egon
snart drunknar vi.

Vi fastnar i cybervärldens
bottenslam
luftbubblor stiger upp
når himlen och spricker
vi minns dimmigt
de … Läs mer “Dopamin”

Nu behöver jag syre
för att slippa
kvävningskänslorna
jag går ut i skogen
och andas
skapar min egen
fotosyntes
mina näsvingar fladdrar
medan jag iakttar
fågelvingarnas flykt
grenarna och luften
som rör sig
syresätter blodomloppet
bladens kapillärer
kämpar mot nedfallet
sväljer koldioxiden
medan träden
brer ut sina armar
och omsluter mig.

Lena Staaf … Läs mer “Syre”

Jag vill inte visa min oro
men du fångar den
med dina antenner.

Aldrig skulle jag
läsa din dagbok
man måste få ha
sina hemligheter.

Men dagboken
finns uppslagen
i dina ögon.

Lena Staaf … Läs mer “Dagboken”