En av våra stora viskompositörer, författare och trubadurer är död. Alf Hambe finns nu bara i våra minnen där han lämnat efter sig en visskatt. En skatt som bärs vidare i förhoppningsvis flera generationer.
För mig är Alf Hambe en av våra största tolkare av gränslandet mellan fantasi och verklighet.
Mest känd är kanske hans “Visa i Molom” där han leker med språket. Hittar på ord som inte finns, men som vi ändå förstår:
“Nu hoppar haren kråka på ängens vita gräs
Nu glider gladan slint i snögan snår
I långa lopp och längtan min kropp i molom går
Ty slokar sol på nattosamma näs
Stjärnor i skelom
Dudom, delom
Vind går i felom
Spelom
Nu duggar dag från dejom i mörkomånan sjö
Och stjärnor stinga hål i himmelen
Min lyckas glada glejon
När kommer du igen?
Ty kommer du skall vissomliga dö
Stjärnor i skelom
Dulom, delom
Vind går i felom
Spelom
Så lutar somt sig stilla på vitan väntomvall
När smältan sol förrinner med min dag
Den röda sorg sig hällnar
Vid klittrad bjälromslag
Från Molom flyr min själ i svollna svall
Stjärnor i skelom
Dudom, delom
Vind går i felom
Spelom”
Andra fantasifulla visor “Gröna greven”, “Odysseus”. “Näckaspel” och många, många fler.
Gå gärna in och lyssna:
Visa i Molom. Alf Hambe YouTube
Orgeln på vinden. Alf Hambe YouTube
Rolf Waltersson