Aftonbladets falska krigspropaganda

I Aftonbladet måndagen 9 januari 2017 fanns en artikel med den hotfulla rubriken ”Ryssland övar för storkrig.” Artikeln bygger bland annat på uttalande av Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI:s forskningsledare Gudrun Persson och Fredrik Westerlund. De tar upp att Ryssland har ökat sina militärutgifter till 5,4 procent av bruttonationalprodukten, BNP, medan USA har sänkt sin till 3,3 procent av BNP och Kinas motsvarar 2 procent av BNP.

Men denna siffra säger naturligtvis inget om storleken på dessa länders militära rustning. De visar enbart att Ryssland, som har en mycket lägre bruttonationalprodukt, BNP, än USA och Kina, och därför tvingas till större uppoffringar för att kunna möta militära hot. Rysslands militärutgifter är i själva verket uppseendeväckande låga jämfört med såväl USA:s och övriga Natoländers sammantagna försvarsutgifter som Kinas.

Ryssland försvarskostnader uppgick 2015, enligt Fredsforskningsinstitutet Sipris siffror, till 91 miljarder dollar [*]. Det är därmed bara en sjättedel av USA:s försvarskostnader som samma år var 595 miljarder dollar. Dessutom motsvarade Rysslands försvarsutgifter bara två tredjedelar – 62 procent – av de tre största europeiska Nato-ländernas. Storbritannien, Tyskland och Frankrike lägger nämligen ner sammanlagt 146 miljarder dollar på militärt försvar. Samtliga Europas Natoländers försvarsbudgetar är ungefär tre gånger så stor som Rysslands. Frågan är vem som hotar vem?

* Enligt Sipris uppgifter för 2015, var Rysslands kostnader det året endast 66 miljarder dollar, vilket motsvarar 10 procent av USA:s och 46 procent av Storbritanniens, Tyskland och Frankrikes samlade försvarsutgifter.
I texten har jag valt att använda de siffror som Sipri får när institutet räknar om till 2014 års penningvärde. Ett sätt att göra årliga jämförelser på ett rättvist sätt. En orsak till den mycket lägre siffran för Rysslands försvarskostnader i fast penningvärde 2015 är naturligtvis rubelns minskade värde gentemot dollarn, på grund av det låga oljepriset det året. I tabellerna efter texten finns båda sätten att beräkna kostnader 2015 med.

Enligt FOI rustar Ryssland upp. Ja, på kort sikt stämmer det, Ryssland har ökat sina militära utgifter med 12 miljarder dollar sedan 2013 medan USA sedan dess har minskat sina militärutgifter med 85 miljarder dollar, gapet mellan länderna är dock fortfarande 504 miljarder dollar.

Ser vi på lite längre sikt är bilden en annan. Sedan sekelskiftet har USA ökat sin militärbudget med 196 miljarder dollar, Kina med 135 miljarder dollar, medan Ryssland ökat med 70 miljarder dollar.

Om vi går tillbaka och jämför med läget då den så kallade terrorbalansen rådde, så var Sovjetunionen försvarskostnader 1989, 319 miljarder dollar (mätt i 2014 års penningvärde). Samma år var USA:s militärutgifter 581 miljarder dollar. Rysslands kostnader var då alltså omkring 60 procent av USA:s.

När kalla kriget tog slut påbörjades en allmän nedrustning i det forna Sovjetunionen. År 1999 utgjorde Rysslands försvarskostnader fem procent av USA:s, trots att då även USA hade nedrustat. Under 2000-talet har USA militära upprustning varit så stor att kostnaderna har blivit större än den var under kalla kriget.

En viktig orsak till att även Ryssland åter har ökat sina militärutgifter är naturligtvis det brutna löftet från USA om att inte utvidga Nato. Inte nog med att Ryssland är omringade av fientliga militär baser, som även Sovjetunionen var. Man har dessutom fått potentiella fiender närmare sitt eget territorium.

Även länder runt Rysslands gränser, som inte är med i Nato, har rustat sig militärt. Det gäller inte minst Kina – vars försvarsbudget numera är mer än dubbelt så stor som Rysslands – men även Indien och Pakistan.

Sovjetunionen omgavs i hög utsträckning av naturliga gränser, bergskedjor i söder och Östersjön i öster samt buffertstater i Sydväst – Warszawapaktens länder, som inte dagens Ryssland har. Landet är betydligt mindre än forna Sovjetunion, men måste ändå försvara ett större territorium och en längre gräns än andra länder behöver göra.

Om man mäter hur mycket länderna betalar för att försvara sig i förhållandet till den egna landyta så är Sveriges och Indiens kostnaderna tre gånger så höga som Rysslands, Kinas fyra gånger, USA tolv gånger, Storbritanniens närmare 50 gånger. Det är alltså väldigt dyrt att försvara den relativt lilla brittiska ön jämfört med att förvara det väldiga Ryssland.

Även om man mäter hur mycket länderna lägger ned per capita på militären så hamnar Ryssland långt ner, till och med lägre än Sverige. Varje US-amerikan betalar ungefär tre gånger så mycket till landets militära satsning än vad en ryss tvingas göra.

Det finns många sätt att jämföra länders militära kapacitet. Men hur man än vänder och vrider på detta, så är det svårt att få en annan bild än att Rysslands är militärt svagare än USA och dess allierade och förmodligen även Kina. Rysslands militärutgifter är inte uppseendeväckande höga (se även diagram).

Mot den här bakgrunden är det rent löjeväckande att läsa Gudrun Perssons påstående att Ryssland vill ha en ny internationell roll. Ryssland vill som de flesta länder till varje pris skydda sitt eget territorium och sina egna medborgare. Utan att gilla varken landets inrikes- eller utrikespolitik, kan man konstatera att dess militära agerande varken skiljer sig från från USA:s, Storbritanniens, Frankrikes eller Kinas.

När Aftonbladet med krigsrubriker, säger att Ryssland övar för storkrig, låter det väldigt aggressivt, men att förbereda sig för att förvara sig innebär ju också att förbereda sig för krig. Är de inte detta de numera utvidgade Nato-övningarna syftar till – just att kunna vara förberedd på ett storkrig? Ryssarna gör sig med andra ord, precis som Nato, beredda på att kunna försvara sig mot en väpnad konflikt.

Det enda sätt att hitta någon mått där Ryssland där det – åtminstone för den okunnige – skulle kunna se ut som om Ryssland är mer aggressivt än USA är genom att jämföra ländernas militära kostnader i förhållande till deras BNP. Ett mått som naturligtvis inte säger ett dugg om militära satsningar eller militär förmåga, utan endast beskriver vilken uppoffring den militära rustningen kräver. Alltså ett helt missvisande mått.

Det var detta mått som FOI:s forskningsledare kastade ut som ett köttben till hungriga, men okunniga journalister.

Varför ifrågasatte Aftonbladets journalister inte Gudrun Perssons och Fredrik Westerlunds påstående, om att Rysslands höga militärutgifter i förhållande till landets BNP skulle innebära ett hot. Även en okunnig journalist ska väl kunna ställa frågor?

Usel journalistik av Aftonbladet bidrar till FOI får chansen att sprida en påhittad hotbild. Statistiken över militärutgifter pekar i vart fall inte ut Ryssland som speciellt aggressivt.

Hans Hjälte

Den här artikeln bygger inte på några ryska källor utan enbart på läsning av Sipri, Stockholm International Peace Research Institutes statistik. För den som orkar med mera siffror så finns en tabell- och diagrambilaga till den här artikeln.

Statistik över försvarskostnaderna, källa Sipri

Militärutgifter de tre senaste åren (miljoner US$) * omräknat till 2014 års värden. ** enligt årets gällande kurser.

2014 * 2015 * 2015 **
Sverige 6565 6578 5377
Norge 7374 7377 5898
Danmark 4057 4130 3463
Finland 3599 3563 2979
UK 59182 59730 55460
Tyskland 46130 47046 39393
Frankrike 63514 60747 50860
USA 609914 596024 595472
Kina 199651 214485 214787
Indien 50914 51116 51257
Ryssland 84697 91081 66421
Natoeuropa Ca 280000 Ca 280000

Militärkostnader per capita i dessa länder år 2015.

US$/capita
Sverige 663
Norge 1418
Danmark 712
Finland 654
UK 902
Tyskland 564
Frankrike 947
USA 1864
Kina 144
Indien 40
Ryssland 579

Försvarskostnader 2015 – miljarder US$

miljarder US$
USA 596
Kina 214,5
Ryssland 91,1
Frankrike 60,7
UK 59,7
Indien 51,1
Tyskland 47
Norge 7,4
Sverige 6,5
Danmark 4,1
Finland 3,6

Försvarskostnader per capita US$

per capita US$
USA 1864
Norge 1418
Frankrike 947
UK 902
Danmark 712
Sverige 663
Finland 654
Ryssland 579
Tyskland 564
Kina 144
Indien 40

Försvarsutgifter från Sovjetunionens fall till nutid (1989 -2014) fem års intervall

År 1989 År 1994 År 1999 År 2004 År 2009 År 2014
USA 581 460 399 582 738 610
Sovjet/Ryssl 319 48 21 38 60 87
Kina 20 25 40 72 137 200
Indien 19 19 26 33 48 51
Sverige 8 7 8 7 6 7

Försvarskostnader i förhållande till ländernas storlek

Kostnad/storlek
UK 2489
Tyskland 1307
Danmark 1033
Frankrike 949
USA 604
Kina 223
Norge 189
Indien 155
Finland 148
Sverige 146
Ryssland 53

Försvarsutgifter i förhållande till ländernas gränser

USA har en lång-gräns, men inga fiender på nära håll, ändå lägger man ner mycket pengar på sitt försvar.
UK har bara nturliga gränser, utan vid Nordirlands gräns mot Irland. Men ändå lägger man ner mycket pengar på sitt förvar.
Glest mellan gränsvakterna i Norden och Ryssland men desto tätare i USA.

Kostnad/ländernas gränser
USA 200
UK 110
Tyskland 70
Kina 70
Frankrike 65
Indien 30
Danmark 17
Ryssland 16
Norge 10
Sverige 8
Finland 6


Ökning sedan sekelskiftet i miljarder US$

År 1999 År 2015 Ökning
USA 399 595 196
Kina 40 175 135
Ryssland 21 91 70

Försvarskostnader i USA, Natoländer i Europa samt Ryssland 2015.

Försvarsutgifter
USA 596
Nato -ej USA 250
Ryssland 91

Aftonbladets falska krigspropaganda

av Hans Hjälte lästid: 6 min