Redan för över ett sekel sedan organiserade arbetarklassens kvinnor demonstrationer mot förtrycket på arbetsplatserna, kvinnor hade lägre löner än männen trots att deras arbete ofta var tyngre. Detta är bakgrunden till kvinnodagen 8 mars.
Det var vänsterns kvinnor, Clara Zetkin, Rosa Luxemburg (de två kvinnorna på bilden uppe till höger) och Alexandra Kollontaj som i början av 1900-talet organiserade stora demonstrationer där de krävde kvinnlig rösträtt och högre kvinnolöner. Kvinnorna gick också i spetsen i kampen mot militarismen. Men även i USA demonstrerade tiotusentals kvinnor för högre löner, bättre villkor och politiska rättigheter vid den här tiden.
De socialistiska kvinnorna i Europa beslöt 1913 att den internationella kvinnodagens skulle firas 8 mars. Redan år 1857 hade nämligen textilarbeterskor i USA demonstrerat och krävt högre löner och kortare arbetsdag, just detta datum. Alltså en början på kvinnornas fackliga kamp i världen.
Tyvärr har väldigt lite förändrats under de över 100 år som internationella kvinnodagen har firats. Idag försöker en del även ta ifrån kvinnorna deras historia av kamp mot det kapitalistiska system.
Trots att numera så gott som alla våra politiker och även fackliga ledare kallar sig för feminister, så hamnar kraven på lika lön för män och kvinnor allt längre ner på dagordning. LO-förbunden kunde inte inför årets avtalsrörelse enas om några satsningar för att höja kvinnolönerna (se artikel i Dagens Arbete).
LO-förbunden är i alla fall eniga om att om drygt tio år ska det bli lite bättre. De lovar nämligen att de oförklarade skillnaderna mäns och kvinnors löner ska halveras senast 2028. Det är till att ha långsiktiga planer – fort ska det i vart fall inte gå att uppnå rättvisa löner med LO:s recept.
En som vet hur det går till när mäns och kvinnors löneskillnader ska bortförklaras är den tidigare Jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus. För 20 år sedan drev hon ett mål mot Örebro läns landsting i Arbetsdomstolen, där hon representerade två kvinnliga barnmorskor som fick lägre lön än två manliga klinikingenjörer. Detta trots att barnmorskorna var minst lika kvalificerade som de båda teknikerna.
När domen föll hävdade Arbetsdomstolen att det inte handlade om könsdiskriminering. Ett av argumenten var att tekniker brukar tjäna mer än barnmorskor. Med andra ord det går alltid för dem som vill att bortförklara skillnader i lön mellan män och kvinnor.
Numera forskar Lena Svenaeus om lönediskriminering och om varför de rättsliga verktygen mot lönediskriminering inte har fungerat.
”Det finns ett massivt patriarkalt tänkande”, säger hon i en intervju i e-tidningen Feministiskt Perspektiv. Trots att Lena Svenaeus har flera års erfarenhet av att läsa kollektivavtal blev hon överraskad när hon fann att arbetet för jämställda löner hade motarbetats systematiskt.
”Det har varit ett kompakt motstånd mot lika lön för lika arbete. Samma motstånd har manifesterats i remissyttranden när det kommit lagförslag om förbud mot lönediskriminering. Men det var ändå överraskande att den patriarkala strukturen sitter så djupt”, säger hon.
Vi lever i en tid då media är mer upptagna av diskutera problemet med att de är allt för få kvinnor i ledningarna för riskkapitalbolag som är verksamma inom vården. Som om de är viktigare vilka som sitter i ledningen för de företag som profitera på skattemedel inom vården och än att prata om arbetsvillkoren och lönerna för dem som arbetar där.
Kvinnodagen 8 mars är lika viktig idag som då arbetarklassens kvinnor instiftade den för över 100 år sedan. Idag är inte längre bara lönerna lägre i kvinnodominerade arbeten utan också ofta stress och förslitningen hårdare. Kampen mot diskriminering inom arbetslivet är därför viktigare än någonsin.
Vi lever i en värld där väldigt få blir väldigt rika, klyftorna ökar. Det finns omättliga behov av att lyfta de allra fattigaste på vår planet. I detta läge satsar allt fler länder inte på människors välfärd utan på att rusta upp i en värld som är mer fylld av vapen än någonsin. I början av förra seklet kämpade kvinnorna för att stoppa rustningarna. De förstod att rustningar skulle leda till krig.
Kampen mot militarismen har alltid varit en del av kvinnokampen, idag är den viktigare än någonsin.
Hans Hjälte
En längre intervju med Lena Svenaeus finns i Feministisk Perspektiv där det också finns en bakgrundsartikel om historien bakom kvinnodagen 8 mars skriven av Eva Schmitz samt artiklar om kvinnors kamp och aktioner 8 mars runt om i världen.
