Torbjörn Tännsjö, som varnar för vad han ser som en konservativ angreppsplan med sikte på att försvaga möjligheten till djupgare gående demokratiska reformer.

Ska jurister få upphäva riksdagens beslut?

Ska en domstol kunna upphäva demokratiskt fattade riksdagsbeslut? Det är något som de borgerliga partierna liksom liberala ledarsidor förespråkar för att “skydda demokratin” mot folkmajoriteten. Men Torbjörn Tännsjö varnar för en sådan utveckling.

Demokrati uppfattad som en “teknik för politiska avgöranden” (Herbert Tingstens uttryck), där majoritetsviljan blir bestämmande för de kollektiva besluten, är högst kontroversiell. Det är få som uttryckligen säger att de ogillar demokratin, så uppfattad, men det är lätt att finna spår av misstro i den offentliga debatten. Ett vanligt sätt att uttrycka saken är att man måste godta olika “liberala” inskränkningar av majoritetsstyrelsen, för att den inte ska gå över styr (och utmynna i majoritetens tyranni över minoriteter, eller inkompetenta beslut). Vi bör på olika vis inskränka demokratin för att rädda den. Om detta tycks samtliga borgerliga partier i Sveriges riksdag vara ense (SD, KD, M, L och C) liksom ledarskribenter i Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Framför allt har två slags inskränkningar av majoritetsstyret diskuterats, i syfte att “rädda demokratin”. Kvalificerad majoritet ska erfordras vid förändringar av författningen och en författningsdomstol bör inrättas, med förmåga att “slå ned” lagar vilka den anser strider mot författningen.

Det är inte självklart att det är önskvärt med demokrati i betydelsen av majoritetsstyre, så det finns all anledning att granska förslagen som framförts om hur demokratin så uppfattad bör inskränkas. Det bör dock noteras, att genomförs sådana inskränkningar, så innebär det inte att demokratin uppfattad som majoritetsstyre räddas. Det innebär att den avskaffas. Bör den avskaffas?

Enklast är kanske att betrakta de två förslagen om författningsdomstol och kvalificerade majoriteter tillsammans, inte vart och ett för sig. De som velat inrätta en författningsdomstol har också föreslagit att kvalificerad majoritet ska erfordras då författningen förändras. Är det klokt att göra så om man värnar om ett gott styrelse­skick?

Vi får ett politiskt system som är bäst ägnat till försvar av en rådande, på många sätt orättvis samhällsordning, och som är illa lämpat för radikala reformer avsedda att upprätta en bättre ordning.

Min spontana tanke är att båda dessa förslag, vart och ett för sig och i kombination i synnerhet, är missriktade. Genomförs de innebär det inte bara att vi förlorar ett väl fungerande politiskt och radikalt demokratiskt styrelseskick. Vi hamnar i en situation som är djupt problematisk.

Vi får ett politiskt system som är bäst ägnat till försvar av en rådande, på många sätt orättvis samhällsordning, och som är illa lämpat för radikala reformer avsedda att upprätta en bättre ordning. Inte minst är detta olyckligt i en tid då en snabb omställning av vårt samhälle till klimatneutralitet är en politisk huvuduppgift.

Här kan inskränkningar i vad som uppfattas som självklar äganderätt och radikala jämlikhetsåtgärder visa sig nödvändiga.

Normalt kommer domstolen att värna äganderätten, då denna måste naggas i kanten för att en klimatomställning ska bli möjlig. Tänk bara på frågan om skogsbruket! Och tänk på den ekonomiska omfördelning som kan komma att visa sig nödvändig om människor med knappa ekonomiska resurser ska tvingas ändra sin livsföring. Det kan bli nödvändigt att ta från de rika för att klimatkompensera de fattiga.

Bruket av en författningsdomstol har historiskt sett uppvisat en konservativ slagsida. Högsta domstolen i USA bekämpade en gång Roosevelts New Deal. Just nu ser vi hur abortfrågan spelas upp inom USA:s högsta domstol. Det illustrerar en olycklig politisering av det juridiska systemet. Det tyska fallet är också intressant. Där har man författningsdomstol och krav på kvalificerad majoritet vid förändringar av författningen. Det ekonomiska ramverket är införlivat i författningen. Skulle försök göras av en enkel majoritet att föra en mer expansiv ekonomisk politik i form av en radikal grön omställning kan författningsdomstolen omintetgöra projektet.

Skulle alls majoritetsstyret komma att inskränkas i vårt land i närtid får man förmoda att det sker under en serie av borgerliga regeringar med ett mellanliggande val. Dessa regeringar skriver om författningen och får stöd för detta av en enkel majoritet i två på varandra följande riksdagar. Från och med det ögonblicket är vi inlåsta i ett system med en av högern skriven författning, som endast kan ändras efter beslut av en kvalificerad majoritet, som övervakas av höga och traditionellt borgerligt sinnade jurister. Dessa jurister avgör hur sådant som äganderätt (och kanske också aborträtt) ska förstås.

Den rimliga hållningen är nog att förlita sig på majoritetens förmåga att värna vårt politiska system och behålla möjligheten till revidering av systemet. Med nuvarande regler finns utrymme för andrum. Då galna beslut är fattade av en riksdag kan nästa riksdag upphäva dem. Vi bör se med skepsis — ja oro — på den samfällda borgerliga framstöten i denna fråga.

Torbjörn Tännsjö

Artikelförfattaren Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Han är tillsammans med Folke Tersman aktuell med boken Folk och vilja. Ett försvar av demokratin i vår tid.

Artikeln tidigare även publicerad i tidningen Internationalen.

Liknande artiklar