När det får växa fritt. Ekeby våtmark. Foto: Rolf Waltersson.

Vildvuxet eller kortklippt

I ett tidigare inlägg visade jag bilder och förklarade varför jag tycker att Ekeby våtmark här i Eskilstuna har förlorat en del av sin forna glans.

Jag ifrågasatte också varför man hårdklipper gräset i ett naturområde där man säger sig värna den biologiska mångfalden.

Jag var där igen 4 juni för att ta ytterligare bilder. Jag gick då runt en större del av området. Bland annat gick jag över två av de vallar som skiljer de tre första dammarna man som besökare kommer till.

Vad jag upptäcker är att gräset på dessa vallar är delvis klippt och på vissa delar oklippt. I båda ändarna på vallarna är gräset kortklippt. På mitten, där det är oklippt, var det en rik växtlighet med flera sorters blommor där jag såg fjärilar, bin, blomflugor, spindlar och en del andra insekter.

När man ser hur fint det kan bli när man låter bli att klippa blir jag ännu mer frågande till varför man envisas med att hålla gräset kortklippt på större delen inom området. Det som är oklippt är bara en bråkdel av de totala gräsytorna där besökare har tillträde.

Ni ser själva nedan. Vilket ser finast ut? Vilket är bäst för den biologiska mångfalden?

Vill man ha blommor ska man slå gräset när de fröat av sig. Sedan bör gräset räfsas bort så att inte marken blir övergödd. Gör man inte det kommer gräset att ta över och kväver blommorna nästkommande sommar.

Jag ser motsvarande hemma i min trädgård. Där jag låter gräset växa ser jag nu flera sorters blommor. Det är prästkrage, smörblommor, vit- och rödklöver, smultron, violer och små blå blommor som jag inte vet vad de heter.

Ibland lägger jag mig på magen med kameran och makroobjektivet och ser då att det finns insekter av olika slag, bland annat spindlar.

Spindlar som kanske blir mat till flugsnapparparets ungar som flyttat in i en av mina fågelholkar.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like