Foto: MChe Lee /Unisplash.com.

Varför ska man tro på vad skolministern säger när hon knappast själv tror på vad hon säger

Gång på gång hör vi vår nya skolminister Lotta Edholm (L) uttala sig om skolan. När hon får frågor om marknadsskolornas stora vinstuttag och om glädjebetygen, lägger hon pannan i djupa veck och ser klädsamt och lite lagom liberalt bekymrad ut.

Det här är inte bra, så här kan vi inte ha det. Därför ska regeringen nu titta på det här och se vad vi kan göra”.

Senast var det när hon blev utfrågad av Anders Holmberg i “30 minuter” där hon fick samma frågor. Åter lade Lotta Edholm pannan i djupa veck och svarade pliktskyldigt det enda hon kunde svara:

Det här är inte bra, så här kan vi inte ha det…”

Efter att under några år varit skolborgarråd i Stockholm hoppade Lotta Edholm över och blev styrelseledamot och delägare i den skandalomsusade och börsnoterade friskolekoncernen Tellusgrupppen. Nu har hon hoppat tillbaka in i politiken och blivit skolminister.

Varför jag inte för ett ögonblick tror att Lotta Edholm innerst inne är bekymrad över att marknadsskolan nu slår sönder hela vårt skolsystem beror på att hon alldeles innan hon blev blev skolminister själv var ägare i en stor skolkoncern där hon som aktieägare kunde plocka stora arbetsfria inkomster att stoppa i egen ficka.

På sluttampen ökade hennes Tellusaktier från 93 000 kronor till 105 000 kronor när det blev glädjefnatt på börsen. På bara några få timmer ökade Lotta Edholms förmögenhet med 14 000 arbetsfria kronor samtidigt som man från borgerligt håll talar sig varm för “arbetslinjen”.

Hur ska man tro ens för ett ögonblick att Lotta Edholm (L) är det minsta bekymrad över de stora vinstuttag, när hon själv tjänar pengar just på dessa stora vinstuttag.

Om detta har det skrivits en del i media i samband med att Lotta Edholm utnämndes till skolminister. Naturligtvis även här i eFOLKET. (se lästips)

Men det politiska minnet brukar vara kort. Sällan, eller snarare aldrig, får hon numera följdfrågor om hur det går ihop att vara “bekymrad” över vinstuttagen samtidigt som hon själv tjänat pengar på dessa vinstuttag.

Att hon gjorde sig av med aktierna i Tellusgruppen när hon blev minister beror på att det skulle betraktas som jäv att vara skolminister och samtidigt vara aktieägare i en profitskola. Det skulle vara en politisk, och kanske även juridisk, omöjlighet.

Men är man liberal kan man nog tjäna både Gud och Mammon samtidig. Eller som i det här fallet – tjäna Djävulen och Mammon samtidigt, om man får spetsa till det.

Intressant är också att Tellusgruppen ägs till 66,7 procent av Bina Holding AB. Vd för Bina Holding AB är Bijan Fahimi som också varit aktiv politiker inom Folkpartiet. Bland annat ordförande i Liberala studentförbundet. Han var ledamot i Folkpartiets partistyrelse 1998-2003.

Så det finns flera liberaler som dras som flugor till en sockerbit när det gäller att profitera på detta marknadsliberala skolsystem där skoleleverna betraktas som “kunder”.

Just när jag skrivit färdig det här inlägget får jag syn på en krönika i Dagens Samhälle. Det är Po Tidholm som skrivit ett mycket bra inlägg med den talande rubriken “Ingen vill ha marknadsskolan – utom politikerna som tjänar på den”. Krönikan är tyvärr låst. Men rubriken ger ändå en vägledning vad det handlar om. Jag citerar två meningar:

Det handlar om den klick personer som vandrar mellan politiken, pr-byråerna och skolkoncernerna. I många fall är de lagstiftare ena dagen och ägare, chefer och lobbyister nästa dag”.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like