Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor

Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten till att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg [1] använde begreppet “the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. Han konstaterade också att påverkan på hemmets läroplan i genomsnitt visade sig ha dubbelt så bra effekt på resultaten som den socioekonomiska statusen. En annan studie [2] visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

En kvart om dagen

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Det var en metod för att förbättra läsutvecklingen. Metoden kom i Sverige att kallas “En kvart om dagen”. Det gick enkelt uttryckt ut på att elever skulle ta hem en bok och läsa högt för sina föräldrar en kvart om dagen.

Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet.3 Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt – inte om hon läste för barnet. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte lyssnade till sina barn var mycket stor.

Föräldrastöd i form av att lyssna till sina barns högläsning förbättrade barnens läsförmåga avsevärt, och det kunde observeras hos barnen oavsett hur läsförmågan såg ut när försöket startades.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var:

  • I innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att involvera föräldrar i formella utbildningsaktiviteter med förskolebarn och förstaårselever, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.
  • Barn som får föräldrarnas hjälp blir betydligt bättre i läsförmåga än jämförbara barn som inte får den hjälpen.
  • Samarbetet var effektivt för alla barn, oberoende av vilken nivå läsförmågan låg på när undersökningen påbörjades
    Det faktum att en del barn läste för föräldrar som inte själva kunde läsa engelska, eller i några fall inte kunde läsa alls,

Läxor och hemuppgifter

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Prata med ditt barn om läxor

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Av lärare borde man kunna förvänta sig att de ska vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den. På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

Nils-Erik Nilsson och är fil.dr i svenska med didaktisk inriktning. Han har arbetat som högstadielärare i Örebro och som universitetslektor i Karlstad. Han har varit verksam som skolledare i Luleå, Boden och Mora. 1987 tilldelades han guldugglan av Riksförbundet Hem och Skola för sitt arbete med föräldrar.
Liknande artiklar: