Bild: Rafael Juárez / Pixabay.

Uppföljning av tidigare inlägg – Böcker ska läsas – Inte brännas

Sedan jag skrev mitt inlägga här i eFOLKET, “Böcker ska läsas – Inte brännas”, har jag läst och hört intressanta saker som tål att fundera över när det gäller hur lagen ska tolkas när det gäller koranbränning.

Jag tar den senaste koranbränningen utanför stora moskén på Södermalm i Stockholm, då Salwan Momika, som är Irakisk medborgare, brände koranen samtidigt som han ropade; “profeten Muhammed är pedofil”. Denna koranbränning ägde dessutom rum samtidigt med den muslimska högtiden Eid.

Detta borde väl vara vad Advokathuset Actis kallar “ett opassande tillfälle” att bränna koranen.

Även polisen hade gjort samma bedömning när man nekade Salwan Momika tillstånd att bränna koranen utanför stora moskén på Södemalm.

Polisens avslagsbeslut överklagades till Kammarrätten. I juni slog Kammarrätten fast att polisen inte haft rätt att göra det. Därefter meddelade polisen att Kammarrättens utslag inte kommer att överklagas.

Därför kunde Salwan Momika genomföra sin koranbränning med Kammarrättens godkännande och “välsignelse”.

Sedan händer det något märkliga att svenska UD i ett uttalande fördömer denna koranbränning som man kallar; “Ett uttryck för rasism och främlingsfientlighet”. Vilket innebär att UD underkänner Kammarrätten beslut.

Visst blir det förvirrande. Polisen säger NEJ. Kammarrätten säger JA och undanröjer polisens NEJ. Därefter går UD ut och kallar denna koranbränning för “ett uttryck för rasism och främlingsfientlighet”. Något som dessutom utrikesminister Tobias Billström (M) håller med om.

För att göra förvirringen total går nu yttrandefrihetsexperten Nils Funcke ut och kritiserar UD:s agerande:

“Det är faktiskt regeringen, inte någon enskild partipolitiker, som går ut och fördömer en enskild persons användning av sin yttrandefrihet. Personen har dessutom haft polistillstånd.

Om man i det läget lägger allt krut på den här gärningen, då har man ju inte tagit yttrandefriheten på det allvar den förtjänar”,
säger Nils Funcke till TT (se lästips)

Eller som Wolfgang Hansson skriver i Aftonbladet:

“För utlandet framstår det som att Sverige skickar dubba budskap. Först ger en svensk myndighet, polisen, tillstånd till koranbränning. Sedan fördöms samma handling av en annan myndighet, UD”.

(Jag tror dock att UD inte räknas som en myndighet, om man ska vara noga)

I ett av lästipsen kan ni lyssna på ett inslag om hur yttrandefriheten ska tolkas i samband med kränkningar på grund av hudfärg, sexuell läggning, religion och så vidare.

Där konstaterar man att vi har lagar och regler som är svårtolkade när olika “ståndpunkter” strider mot varandra.

Samt att detta aldrig har prövats i någon domstol. Att vi inte har något prejudikat på hur lagen ska “tolkas”.

Nu hör jag också på nyheterna P1 att det har lämnats in tre nya ansökningar om att bränna religiösa skrifter.

  • En av dessa ansökningar gäller att bränna koranen “inom de närmaste veckorna utanför en moské i Stockholm”.
  • Den andra ansökan gäller att “bränna toran (judarnas heliga skrift) och bibeln framför Israels ambassad den 15 juli”.
  • Den tredje är “en ansökan om att bränna religiösa texter den 12 juli i Helsingborgs stadskärna”.

Till sist vill jag säga att jag inte har några som helst sympatier eller förståelse för de som bränner koranen eller andra “heliga” skrifter, oavsett om det är lagligt eller inte. Det är bara spektakulära och onödiga provokationer.

Men jag måste erkänna att jag känner en viss skadeglädje över allt som sätter käppar i hjulet när det gäller Sveriges Nato-ansökan. Ju argare Erdoğan blir, desto gladare blir jag.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like