Vipeholmsanstalten i Lund har blivit ökänd för sin behandling av patienter som utsattes för brutala medicinska experiment. Bland annat tandexperiment där patienterna tvingades äta stora mängder söta och klibbiga kolor, så att man kunde studera hur tänderna angreps och förstördes av karies.
Patienterna var barn och vuxna som då, på 1940- och 50-talet, kallades för “idioter” och “sinnesslöa” med som vi idag benämner som människor med olika sorters funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer.
I en dokumentärserie på Sveriges radio i fem avsnitt har man grundligt gått igenom hur det gick till på Vipeholmsanstalten. Hur illa människor behandlades utifrån en brutal människosyn som rådde i kölvattnet på Rasbiologiska institutet där man skiljde ut vilka som var “dugliga” och vilka som var “odugliga” människor
Jag har skrivit om detta i fem artiklar i eFOLKET. (se lästips)
Nu har alltså det som hände på Vipeholmsanstalten blivit en spelfilm som heter “Sockerexperimentet”
Kanske inte en renodlad dokumentärberättelse, utan snarare en “subjektiv berättelse” där filmskaparna har lagt in en kärlekshistoria mellan två av patienterna (huvudrollsinnehavarna Johanna och Vilgot, som själva har funktionsnedsättning).
Filmen hade premiär de 10 februari:
Eftersom jag inte sett filmen kan jag inte ha några åsikter om den. Men det finns redan recensioner som ger både ros och ris:
“Hjärteknipande och upprörande. Filmen bygger på verkliga händelser där forskare i Sverige för sjuttio år sedan utsatte personer med intellektuell funktionsnedsättning för plågsamma experiment utan att bli tillfrågade. Föraktet för människor med intellektuell funktionsnedsättning var stort…
Men det surfar mest på yta eftersom den stora huvudhandlingen förutom experimenten är en kärlekshandling mellan Johanna och Vilgot…
Det är skrämmande att detta experiment överhuvudtaget fick genomföras, det fanns trots allt regler mot att använda människor som försöksdjur redan då”,
—kulturbloggen.se (se lästips där ni också kan se en kort trailer om filmen)
“Sockerexperimentet, ett på alla sätt viktigt projekt med höga ambitioner, men det är också tydligt att mer fokus gått till det folkbildande än till det rent konstnärliga och filmiska vad gäller manus, dialog och foto”.
—Aftonbladet. (se lästips)
Får jag möjlighet ska jag nog se filmen Sockerexperimentet för att med egna öron och ögon bilda mig en uppfattning om den.
PS. Kan lägga till att Vipeholmsanstalten är en mörk nutidshistoria som det officiella Sverige ännu inte tagit itu med. Man/vi måste göra upp med det förflutna. Redogöra vad som hände, och hur det kunde hända. Inte minst av respekt för de över 1 000 patienter som var direkt drabbade, men även deras anhöriga måste alla kort läggas på bordet.
Till exempel:
– Vad hände med de cirka 200 hjärnor man tog bort från döda patienter och som skickades till Uppsala universitet för att undersökas?
Rolf Waltersson
Lästips:
- Sockerexperimentet – Wikipedia
- Mer folkbildning än film – Aftonbladet
- Filmrecension: Sockerexperimentet – Hjärteknipande och upprörande – Kulturbloggen.se
- Vipeholmsanstalten – Ett mörkt kapitel i svensk mentalvård – eFOLKET, 26 oktober 2020
- Vipeholmsanstalten – Vad hände med hjärnorna? eFOLKET, 23 november 2020
- “Vad är det för skillnad mellan en levande och en död idiot? Rörelseförmågan” – eFOLKET, 31 oktober 2020
- Dokumentärserie på Sveriges Radio – Del 5 av 5: Vipeholmsanstalten – En rysk prins – eFOLKET, 11 november 2020
- Vipeholmsanstalten – dokumentärserie på Sveriges Radio
