Sverige bryter indirekt mot vapenembargo mot Myanmar

Att militärjuntan i Myanmar (tidigare Burma) använder svensktillverkade vapen mot civila i landet, främst mot den förföljda folkgruppen Rohingya som lever som statslösa, vet vi sedan tidigare.

Det är vapen som Sverige sålde till Burma (som det hette då) under 1980-tale då Burma också var militärdiktatur Främst granatgeväret Carl Gustaf, som då tillverkades av FFV i Eskilstuna.

Från 1990 införde EU ett vapenembargo mot Myanmar. Men nu avslöjar organisationen Justice for Myanmar att den svenska vapenhandel fortgår. Dels genom att granatgeväret Carl Gustaf sålts till Indien sålts vidare till Myanmar. (se lästips).

Dessutom kan man läsa i Global Bar Magazine – En annan bild av världen 15 juli 2022:

Sofistikerade svenska tändsatser för granatgeväret Carl Gustaf 84 har nyligen exporterats från Indien till juntan i Myanmar.”.

.

Och Svenska Burmakommittén skriver:

Det finns ett slutanvändaravtal med Indiens försvarsmakt som förbjuder vidareexport av produkterna.”.

Nu tror man att det är vapen som exporterades till Indien 2003 som nu används av militärjuntan i Myanmar.

Om jag fattat galoppen rätt så har Sverige dålig koll på hur länder som köper svenska vapen följer eventuella avtal som förbjuder vidareexport. Om vapen exporteras vidare i strid mot avtal måste det väl få konsekvenser av något slag?

Men det här något man måste räkna med när det gäller vapenhandel – vapnen hamnar ibland där det inte var tänkt från början. Vapnen “letar sig fram” på olika omvägar dit behovet finns.

Det har till och med avslöjats att svenska vapen har hamnat i händerna på knarkmaffian i Brasilien. Så kan det gå när inte haspen är på.

PS.
Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. 1962 tog militären makten i en kupp och härskade oinskränkt till 2010….”. Källa: Utrikespolitiska institutet.

Värt att notera, när Sverige exporterade vapen till Burma under 1980-talet var Burma en militärdiktatur.

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar